Startsida Fotboll Säsongen 2005 Läsvärt Artiklar och nyheter

Daniel Tjernström först på bollen mot GAIS.

Karlberg dagen efter

"Det känns som om vi stoppade festen..." säger Niklas Sandberg, men fortsätter strax, "fast egentligen sköt vi bara upp den nån vecka.".

Och det är väl så det är dagen efter den svängiga GAIS-matchen. Det finns ingen uppgivenhet eller något missmod, men det är ingen jubelstämning heller. Däremot tycker flera spelare att det ändå var en kul, svängig match.
  Eller som Roland Nilsson inledde presskonferensen efter matchen. Han såg ut över den församlade pressen, log ett brett leende och sade: Vilken match!
  Rikard Norling nöjde sig med: det var nog en rolig match.... Tror jag! Sen log han också. Inte lika brett och klart mera sardoniskt. Men rätt hade de. Det var en härlig match även om man som AIK-älskare har svårt att uppskatta den tillfullo kan man som fotbollsälskare inte säga annat än "Wow!"

Minnesbilder som stannar är bland annat Arashs långa vandring förbi ett antal GAIS:are innan han mer lägger än skjuter in bollen. Helt riktigt gjort. Ofta använder anfallare mer kraft i benen än huvudet vid målsituationer. Hårdast är inte alltid bäst.
  Daniel Örlunds och Nirre Sandbergs stångningstävling vid 1-2-målet är också svårt att glömma. Men ta det vid träningarna i fortsättningen, grabbar.
  Krisoffer Arvhages 3-4 läckra framspelningar, som kunde gett resultat är också minnesvärda. Och, inte att förglömma, Derek Boatengs förtvivlan, när han insåg att matchen var slutspelad för hans del. Jag är övertygad om att det berodde mer på att han insåg att matchen var över för hans del än på smärta.

Efter den snöpliga och snabba scenförändringen, 1-0 till 1-2, på nolltid kändes det för en liten stund som "2004 is back again". Så blev det nu inte och det är väl den stora skillnaden mellan detta året och det förra. Vi tar motgångar, vi reser oss och kommer igen. Viljan fanns säkert där förra året också, men i år har vi dessutom förmågan och självtilliten. Vi vet att vi kan. Och, framförallt, vi törs!

Nicklas Carlssons 3-2-mål dröjer också i minnet. Den skulle bara in. Han vet inte själv hur eller vad han gjorde, men han var där vid precis rätt tidpunkt och rätt ställe. Igen!
Mats Rubarths lurigt knorrade skott i stolpen och ut minns man också. Två centimeter närmare mållinjen och det hade blivit stolpe in. Marginalerna är ofta små. Mindre än man tror, när man suckar besviket eller till och med klagar högljutt.

Försvarsspelet såg tidvis lite virrigt och desorganiserat ut. Men självklart är det inte bara försvarets "fel". Det är lika mycket ett gott betyg till GAIS, som spelade en tillräckligt bra, snabb och rörlig fotboll emellanåt för att det skulle skapa problem för oss, som sällan mött den typen av spel tidigare i år. Vi får väl tacka GAIS för påminnelsen. Det är så här det kommer att se ut! Nästa år. I en annan serie. För visst håller jag med Nirre. Festen är inte avbokad, bara tillfälligt framflyttad.

Text: Bappe Bjuggren
Foto: Bildbyrån
[050926]