|
Startsida
Fotboll
Säsongen 2006
Läsvärt
Artiklar och nyheter

| Traditionsrika klubbars återkomst till Allsvenskan har tidigare medfört
stora publikskaror och nya publikrekord. Följer årets AIK i dessa spår kommer AIK få ett hemmasnitt
på en bra bit över 20.000 åskådare. |
Bäddat för publiksuccé under AIK:s comeback-år
Söndag 2 april börjar AIK en allsvensk säsong som ur publiksynpunkt har förutsättningar att bli något
alldeles extra. För granskar vi de allsvenska klubbarnas alla publiksuccéer genom historien så har många en sak
gemensamt; den stora publikhaussen uppstår när det klassiska och traditionsrika laget kommer tillbaka till
Allsvenskan efter en kortare eller längre period i en lägre division.
 |
1959 hade Örgryte IS ett hemmasnitt på 25.520, alla tiders svenska publikrekord för en säsong.
1977 hade IFK Göteborg 23.760, IFK:s högsta snitt någonsin. 1993, när Allsvenskan flera år hade haft snittsiffror
kring och under 4.000, hade Helsingborg ett hemmasnitt på över 10.000. 1998 fyllde Hammarby Söderstadion i match
efter match och drog tillsammans med AIK igång den svenska publikhaussen. 2001 fick Malmö FF ett hemmasnitt på 11.315,
klubbens högsta på nästan 30 år, och publiken ökade ytterligare under de följande åren. Lägg därtill AIK:s
publiksuccéer på 1930- och 40-talen (då AIK vann den allsvenska publikligan tolv år i rad), åren kring
2000 (fem gånger i rad) och totalt över hela Allsvenskans historia (AIK har vunnit den allsvenska publikligan 32 gånger)
så fångar vi det mesta av det bästa av den allsvenska historiens största publikframgångar.
Vad har då alla dessa publikframgångar gemensamt?
Jo, om vi exkluderar AIK så har dessa publiksuccéer uppstått i samband med att ett klassiskt, traditionsrikt lag kommit tillbaka
till Allsvenskan efter en kortare eller längre tid i en lägre division!
Örgryte hade spelat 18 år i division 2 när man 1959 kom tillbaka till Allsvenskan på ett nybyggt Nya Ullevi.
IFK Göteborg hade spelat i division 2 under några år på 1970-talet när de kom tillbaka 1977.
Helsingborg hade varit borta under en längre period på 1970- och 80-talen när de kom tillbaka 1993.
Hammarby, tillsammans med Djurgården svensk fotbolls mesta "upp-och-ner-lag", kom tillbaka till Allsvenskan 1998.
Malmö FF var borta från Allsvenskan en säsong år 2000 och fick direkt en publikhausse som troligen inte hade blivit
så stark som den nu blev om inte MFF hade åkt ur Allsvenskan 1999. Det är bara AIK som genom den allsvenska historien
har lyckats hålla kontinuerligt höga publiksiffror utan att åka ur Allsvenskan.
När nu AIK befinner sig i den situationen att som ett klassiskt, traditionsrikt lag med goda publiktraditioner,
komma tillbaka till Allsvenskan så borde det finnas förutsättningar för att publiksiffrorna 2006 ska bli något
alldeles extra.
Några intressanta jämförelser
Hur har AIK:s publikutveckling sett ut tidigare gånger AIK har kommit tillbaka till Allsvenskan?
| AIK:s hemmasnitt |
| Säsonger |
Näst högsta div |
Allsvenskan |
Förändring |
| 1951-53 |
7.281 |
15.093 |
+107% |
| 1962-63 |
4.932 |
17.624 |
+257% |
| 1980-81 |
5.739 |
6.479 |
+13% |
| 2005-06 |
11.872 |
? |
?% |
|
Som synes gav de två första återkomsterna en rejäl skjuts på publiksiffrorna medan 1981 års återkomst
bara gav en marginell ökning. Dock bör vi komma ihåg att i början av 1980-talet var svensk fotbollspublik på
klar nedgång och Allsvenskans publiksiffror dalade år för år.
Ett genomsnitt av de tre tidigare årens återkomster
ger en ökning på cirka 125%. Skulle det genomsnittet bli verklighet 2006 innebär det ett hemmasnitt för AIK
på 26.712, eller ett nytt allsvenskt publikrekord (jämför Örgrytes rekord från 1959 med 25.520).
Hur ser då dessa ökningar ut i jämförelse med andra klassiska lags publikökningar när de har kommit tillbaka till
Allsvenskan?
| Hemmasnitt |
| Säsonger |
Näst högsta div |
Allsvenskan |
Förändring |
| Göteborg (1976-77) |
14.773 |
23.760 |
+61% |
| Helsingborg (1992-93) |
6.491 |
10.081 |
+55% |
| Hammarby (1997-98) |
4.499 |
10.967 |
+144% |
| Malmö FF (2000-01) |
6.153 |
11.315 |
+84% |
| Djurgården (2000-01) |
5.544 |
12.481 |
+125% |
|
Eller en genomsnittsökning på 94%. Ingen klubb har haft en ökning på mindre än 55%.
Även en granskning av
inte lika klassiska och traditionsrika klubbars återkomst visar på liknande siffror. Här är de senaste fyra årens
uppgångar till Allsvenskan:
| Hemmasnitt |
| Säsonger |
Näst högsta div |
Allsvenskan |
Förändring |
| Landskrona (2001-02) |
2.941 |
7.456 |
+153% |
| Kalmar (2001-02) |
4.635 |
6.618 |
+43% |
| Öster (2002-03) |
3.148 |
7.019 |
+123% |
| Enköping (2002-03) |
1.933 |
4.451 |
+130% |
| Kalmar (2003-04) |
3.495 |
7.123 |
+104% |
| Trelleborg (2003-04) |
2.108 |
3.441 |
+63% |
| Gefle (2004-05) |
3.161 |
5.729 |
+81% |
| Häcken (2005-06) |
1.173 |
4.198 |
+252% |
| Assyriska (2005-06) |
1.972 |
3.860 |
+96% |
|
Genomsnittsökningen de senaste fyra åren är 116 procent.
Oavsett hur vi jämför den historiska publikutvecklingen så talar alltså det mesta för att AIK kan få en
rejäl publikhausse 2006. Den lägsta ökningen som vi i denna analys träffar på är AIK:s 13 procent 1981.
Med en sådan ökning skulle AIK:s hemmasnitt 2006 bli ungefär 13.500. Därutöver är den lägsta ökning ovan 43 procent
(Kalmar 2002). 43 procents ökning för AIK 2006 skulle innebära ett publiksnitt på 17.000.
Men utgår vi från genomsnittsökningarna för AIK:s tidigare återkomster (125 procent), för de klassiska storlagens
återkomster (94 procent) eller för de senaste fyra årens uppgångar (116 procent) och tror att AIK kan få en liknande
utveckling 2006, skulle AIK:s hemmasnitt bli mellan 23.000 och 26.700 åskådare!
Men kan vi bara se på historien och tro att den upprepar sig i AIK:s fall 2006? Vi kanske bör begrunda följande
först:
- AIK kan ha en lojalare publik 2005-06 än vad man hade till exempel 1961-62. För 40 år sedan kan det ha
varit vanligare att folk gick för att se allsvensk fotboll mer än att se specifikt AIK. För många människor
var allsvensk fotboll inget alternativ 2005. Det skulle möjligen göra att AIK:s ökning 2006 inte riktigt blir
så stor som tidigare års rekordökningar.
- Den sportsliga utvecklingen påverkar naturligtvis publiktillströmningen även om det för en nykomling ibland
ställs mindre krav på sportsliga framgångar än vad det gör på ett etablerat topplag. Några av de lägsta publikökningarna
i sammanställningen ovan (Kalmar 2002 och Trelleborg 2004) har skett för lag som haft dåliga sportsliga framgångar
under sitt första allsvenska år (både Kalmar och Trelleborg åkte ur Allsvenskan). Och tvärtom, de lag som visar
de högsta publikökningarna (Hammarby 1998, Djurgården 2001, Landskrona 2002 och Häcken 2005) hade alla mycket
goda sportsliga framgångar och var länge med i den absoluta tätstriden. Så det är nog så att den sportsliga
utvecklingen avgör om det blir måttliga publikökningar (40-70 procent för sportsliga mindre framgångsrika lag)
eller stora publikökningar (100-200 procent) för lag som kan vara med i toppstriden.
Var kommer då AIK:s hemmasnitt att hamna 2006?
Min gissning är att AIK mycket väl kan få ett publiksnitt över 20.000 åskådare. Detta under förutsättning att
AIK-publiken verkligen upplever att AIK i varje match har möjlighet att vinna, oavsett motståndare, och inte
sladdar i tabellen. Och skulle AIK vara inblandat i en allsvensk toppstrid, åtminstone fram till
september, så är det inte helt otänkbart att till och med Örgrytes publikrekord från 1959 är i fara.
I november får vi se hur fel jag hade.
Text: Anders Johrén 
Foto: Bildbyrån
[060328]

|