|
Startsida
Sportjournalister, rättvisa och 1-1 Efter 1-1 mot Helsingborg är jag rätt trött. Trött på den stundtals utbredda enkelspårighet och det trams som skrivs om allsvenskan i fotboll.
Sportjournalister, och vid deras högra sida sittandes så kallade "experter", tenderar emellanåt att var något enkelriktade i sitt tänkande. Likt gamar seglar de på vår fotbollshimmel, sneglandes ned mot allsköns fotbollsplaner längst vårt fagra rike runt för att hitta lämpliga offer att sätta klor och tänder i. Nej, jag ogillar inte sportjournalister i allmänhet. Många gör ett väldigt bra jobb, speciellt Canal plus och Radiosporten har eminenta uppsättningar, och vissa väl valda delar av SVT-sporten håller också god klass. Men visst, smaken är olika. Ja, jag vet att journalistik till viss (i vissa fall - uteslutande) del handlar om att skapa intresse för det som ska förmedlas. MEN, ibland är bör det lyftas fram att idrott i allmänhet, och kanske fotboll i synnerhet i all sin härliga oförutsägbarhet är ganska förutsägbar och logisk. Det senaste samtalsämnet angående allsvenskan är inte särskilt färskt. Det känns knappast heller fräscht eller nytt. Men, det ska tillika dryftas i spaltmeter efter spaltmeter och i allehanda tv-inslag. Det konstateras först att det inte går att analysera eller utläsa någon tendens i en allsvensk tabell efter fyra omgångar, ändå envisas man med att ägna långa och många minuter åt att – ja, just analysera tabellen. Ta nu i beaktande att undertecknad har en svartgul själ; men det har ägnats en massa tid åt att konstatera att AIK förvisso ligger tvåa, men hitintills "bara mött bottenlag". Varje år konstateras samma sak, oavsett lag eller tabellplacering. Tjusningen med en serie är att en tabell aldrig ljuger. Speciellt inte när alla lag spelat lika många matcher. AIK ligger tvåa efter fyra omgångar. AIK är alltså allsvenska näst bästa lag efter fyra omgångar. Enkel matematik! Att sedan allsvenskan avgörs i tjugosex omgångar är ju en sak, men att analysera en tabell utifrån vilka lag, i detta fall AIK (men det gäller naturligtvis för alla lag), mött blir nästa löjligt. När Hammarby vann allsvenskan 2001 var laget knappast en guldkandidat på förhand. Men mig veterligen mötte laget samtliga lag som deltog i allsvenskan det året. Bajen slapp knappast att möta Malmö, Halmstad och Göteborg. Jag menar, i kort, att de allmänna diskussioner som förs huruvida tabellen "stämmer" eller inte är urbota löjliga. Självklart stämmer den. Efter fyra omgångar. Att tabellen sedan efter fyra omgångar betyder väldigt lite är en annan sak. Det är efter tjugosex omgångar den är verkligt intressant. AIK har i turordning mött: Gefle, Öster, Örgyte och Helsingborg. Åtminstone var två av dessa lag tippade av den allmänna opinionen på den övre halvan (Örgryte och Helsingborg), vad nu dessa tips står för? Minns återigen Hammarby som mästare 2001. Men, visst är det kul att fundera och spekulera kring tabellen. Intet tu tal om den saken. Vad som dock i längden blir rätt tröttsamt är att underminera vissa lags (då menar jag inte bara AIK) tabellplacering och tillika poängplockande genom att nedvärdera de lag man mött. Samma sak gäller naturligtvis då förhållandet är omvänt. Ibland ursäktas vissa lags (även AIK:s)tabellplacering genom att man mött "förväntade topplag". Samma sak gäller enskilda matcher. Jag är less och led på att höra kommentarer som "AIK ligger under med 1-0, men det är inte särkilt rättvist då laget haft det mesta av spelet". Jag har uttryckt samma sak här tidigare; fotboll handlar om att göra flest mål i varje match. Det är så man vinner matcher. Enkelt. Visst är det ett sätt att återge en matchbild, men ett slutresultat är alltid rättvist (under normal förhållande. Uppgjorda matcher i Italien kan jag hålla med om att de knappast återger ett rättvist resultat). Devisen "flest mål vinner" är lika enkel som genial. Jag hejar på eller spelar hellre i ett lag som aldrig "har spelet" men vinner de flesta av sina matcher, än att heja på, eller spela i ett lag som spelar en, ursäkta uttrycket, "sjuhelsikes fotboll" och bjuder på klapp och klangföreställningar varje veckan; men som förlorar ofta. Men det står för mig. Men till alla motståndsfokuserade tabellfluktare. Djurgården, Hammarby och Elfsborg. Där har ni AIK:s kommande motståndare i allsvenskan. Snälla, efter sju omgångar av allsvenskan; kan inte åtminstone jag få slippa höra pratet om att AIK bara mött "förväntade bottenlag". Därför var Helsingborg-AIK rättvist. Trots matchbilden som förmedlades. Eller snarare; på grund av den matchbild som förmedlades. Därför är det rättvist att AIK ligger tvåa i allsvenskan efter fyra omgångar. Till sist: Wilton Figureido. Tre mål på tre matcher. Har AIK ÄNTLIGEN hittat målskytten? Ad interim. Text: Göran Strömberg
Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.
|
||||||
Läs även
