|
Startsida
Världarnas förening Lördag 1 juli. Sommaren regerar, och det är lika långt till 2007 som räknat bakåt till 2005. VM är på väg att nå klimax, och någonstans spritter insikten om verkligheten till – bara två veckor till en vansklig omstart av Allsvenskan, borta mot Malmö FF. Men, visst ja, Gnaget parkerar ju på andra plats, efter en minst sagt bra säsongsupptakt!
Junis sista dagar innebar annars ett mentalt saxande mellan VM-världen och dess spegelbild i vårt AIK. Derek Boateng dansar först ur Ghanas spelarbuss, med någon sorts fjärran fingerrytminstrument igång, och går därefter fräckt fram och är tjenis och du med alla världsberömda brassar. Ännu ett inhopp inför hela världen, med säkert spel som ju tyvärr var förgäves. Närmast större frustration då när man följde SVT: s tävling ”Folkets kommentator”, där vår webbradios representant Jörgen Larsson nådde semifinalen. Väl där, jag vågar påstå att min bedömning är objektiv, var han fullständigt överlägsen sin motståndare. Men då folket ska Internet-rösta, är inte alltid sunt förnuft med. Jörgens misstag kan ha varit AIK-slipsen. Ni vet hur folk fungerar därute: Ola Andersson övertygar i studion, Boateng manifesterar sin Gnagarkänsla…kan bli för mycket för jantelagens Sverige. Nog om det. I lördags uppstod då en för mig egensinnig förening mellan två världar, som bägge har plats i mitt hjärta. Men som egentligen inte alls är förenliga. Norrtälje, centralpunkten i det Roslagen där jag upplevt min barndoms somrar och jular, och som alltid finns som en trygg, trög oas i en föränderlig värld. Lite lantligt, lite småkorkat, men ack så kärt. Och så AIK - kraften, passionen, visionerna framburet av skölden och namnet. Det hela blir som om man själv står för mötet, trots att jag naturligtvis inte är delaktig i något beslut att förlägga en träningsmatch mot Gefle på Norrtälje IP. Men känslan: lite som när man bjudit till fest och blir nervös för att två av ens skilda bekantskapskretsar skall sammanblandas. Som om man är orolig för att det inte ska fungera, och att man är ansvarig för att folk får insikt om att man har fler sidor än den som man brukar visa upp. Men jag och Broder M åker in från sommarkåken till solgasset vid idrottsanläggningen. Ganska mycket folk, men mer skulle det säkert ha blivit om inte VM och badstränder lockade. ”Ba-ra Gnagare” ekar dock rytmiskt i huvudet när jag ser mig omkring. Köpcentret Flygfyren nästgårds är full med AIK-tröjor. Inför matchen upplevs gemyt i vimlet. Den första jag ser är Rikard Norling med fullt fokuserad min. På huvudläktaren sitter Stefan Söderberg och uppvisar årets prydligaste solbränna hittills. Ingen hatt där inte! Ola Andersson fyllde 40 och fick en födelsedagshälsning till VM-studion från publiken. Och på en balkong står Pelle och c/o från AIK Webbradio, och kan meddela att möjligheten till vidare produktion underlättats tack vara ansvarstagande av AIK Fotboll AB. Från min horisont är alla inblandade parter bara att gratulera! Det bästa man kan säga om själva matchens resultat, 0-1, är den klassiska bortförklaringen att i en träningsmatch är intentionerna det viktigaste. Och man kan knappast säga att Gefles seger speglar matchen, även om Gnaget får skylla sig själv att man inte utnyttjar spelövertag och chanser. För att dra en parallell med åttondelen mellan Ghana och Brasilien: AIK var betydligt mer likt Ghana, än vad Gefle var Brasilien. Föga konstigt, kanske. Av de två luftade nykomlingarna skötte sig brassen bra som mittback, islänningen var mer anonym där fram. Dulee Johnson bäst på plan första halvtimmen, AIK tappade nästan helt initiativet när han skadades. Wilton Figueiredo kom in efter paus och var lika dominant i andra, fram till att han också mattades. Flagrant var hur AIK började bägge halvlekarna klart bäst, för att efter hand falla in i stiltje. Men, upplevelsens art var denna dag mer angelägen än matchens utgång. AIK i Norrtälje, jodå, det funkade. Världarna gick att förena, liksom fotbollslivet efter VM börjar få skarpare konturer. En grillning ute vid kåken på kvällen, mellan kvartsfinalerna, bidrog också till midårsdagens helhet. Text: Stefan Livstedt
Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.
|
||||||
Läs även
