|
Startsida
Sambafotboll som ersättning för svenska snedsparkar? Thiago Neves Amaro, Wilton Figueiredo, Tiago Quirino, Eduardo Delani Santos Leite, Fabio Augusto, Cesar Santin, Valter Tomaz Jr., Aílton Almeida, Marco da Silva, Ari da Silva Ferreria etc... brassar, brassar, brassar, ett kul exotiskt inslag i allsvenskan, bra för allsvenskan, bra för svensk fotboll. Eller?
Genom vinrankorna viskas det att en serbisk kille är på väg att förstärka AIK och lagets allra mest offensiva krafter. Detta skulle innebära att 3/5 av forwardsbesättningen i laget skulle vara utlandsproffs. Inget ont om dessa killar förstås, inte alls. Men vad innebär detta för våra inhemska unga spelare, grabbarna i B/U/J-lag, de som vill upp? Vilka signaler sänder det ut? Min mailbox fylls varje vecka av rapporter från hela landet, ofta med inslag om nya ”landslagsmeriterade” lycksökare. Den ene mer fantastisk än den andre. Samtidigt slåss klubbarna om den medieslukande titeln att vara det lag som slussar upp flest egna produkter in i representationslaget. Konflikt? En snabb koll i de allsvenska lagens trupper ger vid handen att nästan var femte allsvensk spelare numer är proffs från utlandet. Exotiskt så det förslår. Sambafotboll ersätter svenska snedsparkar? Eller? Polen, Kamerun, Sydafrika, Frankrike, Kanada, Tjeckien, USA, Kenya, Finland, Danmark, Spanien, Zambia, Kongo, Estland, Lettland, Serbien... ja, listan blir lång, över 20 utländska nationaliteter förgyller i år vår högsta serie. Och fler är på väg. Bra eller dåligt? Tja, den som lever får se. Jag kan bara säga att jag hoppas att de allsvenska lagens scouter och sportchefer verkligen vinnfar sig om att de som de tar hit och sedermera kontrakterar verkligen håller en så pass hög klass att de är värda att ta en plats från en ung hungrig kille från de egna leden. Eller någon annan klubb i en lägre serie. Jag undrar om så alltid är fallet. Bara för att man sporadiskt figurerat i landslagssammanhang i stora fotbollsländer som exempelvis Jamaica, Zambia, Kenya så... nej, ibland känns det som att man tar en utlänning bara för sakens skull – och det kan jag inte tycka är annat än olyckligt för svensk fotboll. Nog om detta. Självklart händer det annat i lagen runt om i Sverige: matcher har det spelats och det verkar onekligen som att längtan efter ”Kung Fotboll”, som någon rapportör uttryckte det förväntansfullt, är stor . Helsingborg hade över 800 åskådare i sin första match och Elfsborg hade 750. På tal om Elfsborg har de redan sålt smått fantastiska 3500 säsongsbiljetter. Det måste vara ytterst länge sedan de hade sådana siffror. Fast det är klart, MFF har sålt 11500... Fortsätter vi på ämnet EIF noterar vi med inte odelad glädje att en viss Stefan Ishizaki gör stor succé, målskytt var han dessutom senast då laget tvålade till Halmstad BK med 3-0. På tal om målskyttar med lite AIK-anknytning: Ali Gerba gör bra ifrån sig på IFKs träningsläger… Wilton och Hulsker, kom igen, ni vet vad vi förväntar oss i Nyköping nästa vecka! Till sist kan vi konstatera att det blir hektiska dagar för framför allt Hammarby här framöver. Royal League drar ju igång och för Bajen gäller nu tre tuffa matcher på en vecka. Vår ärkerival Djurgården är sedan förra omgången klara för kvartsfinalspelet som drar igång den 23 februari och med tanke på de resultat de visade upp nere i Sydafrika får de sig två mycket nyttiga och betydelselösa matcher mot bra motstånd att förbereda sig på. Hela ”svenskschemat” på de kommande Royal Leaguematcherna ser ut som följer. (Under ”resultatservice” kan du för övrigt se samtliga allsvenska lags förehavanden vad gäller matchande under försäsongen och vad de skall göra i det avseendet nästa vecka.) 9/2: FC Midtjylland – Hammarby IF 16/2: Vålerenga – Hammarby IF Tills nästa vecka, ha det gott! Text: Johan Florén
|
||||||
Läs även
