Startsida Fotboll Säsongen 2006 Läsvärt Nedräkningen Helsingborgs IF utifrån

McDonald Mariga, ny från Enköping.

HIF förblir tvåa i Skåne

Sedan Helsingborgs IF återkom till allsvenskan den senaste gången har laget tillhört antingen ett stabilt mittfält eller ett vasst toppskikt. Sett ur ljuset av detta var förra säsongen till slut en gruvlig besvikelse för många kring och utanför laget. Walle Holmberg, biträdande sportchef på Helsingborgs Dagblad, skrev sina första artiklar om HIF redan 1966. Han borde kunna ge perspektiv på den gångna säsongen och skapa lite ljus runt vad vi har att förvänta oss av laget 2006.

Efter en hyfsad resultatmässig inledning av förra årets säsong blev avslutningen knappast vad man tänkt sig i Helsingborgs IF. Hur ser du på fjolåret, varför gick det som det gick?
WH: Laget hade som mål att bli bland de fyra främsta och därmed en plats i Royal League. Laget tappade helt sitt spel och den drivande kraften, Atiba Hutchinson på mittfältet, stod helt plötsligt inte att känna igen. Allt fler spelare började hänga med huvudet, varför HIF till slut blev ett alltför lätt byte för motståndarna. Dessutom lärde motståndarna HIF:s nya spelsystem 4-2--3--1 och hittade motdrag mot det.

Peter Swärdh blev på sina håll ganska hårt kritiserad framför allt mot slutet av säsongen. Trots detta är han kvar. Är detta rätt beslut av HIF-ledningen? Är han rätt man at t lotsa laget vidare?
WH: Tror det var rätt beslut av HIF-ledningen. Peter Swärdh kan oerhört mycket fotboll, men kan ibland ha svårt att tydliggöra vad han egentligen menar med allt det han vill lära spelarna. Swärdh bör därför få chansen även den här säsongen. Lyckas han inte nu lär det dock var sluttränat för hans del i HIF.

På övriga håll i Skåneland har fyra allsvenska lag på kort tid blivit två. För Helsingborgs del, är det bra eller dåligt? Varför då?
WH: Det är naturligtvis inte bra. Derbyn är alltid derbyn. Framförallt saknas Landskrona BoIS. Det är alltid en säker publikdragare. Den stora rivaliteten mellan klubbarna ger just dessa derbyn en mycket tilltalande krydda. Tror att HIF även sakna Trelleborg. Under senare år hade HIF mycket lätt för TFF och tog oftast trepoängare både på Olympia och Vångavallen.

När det gäller just rivaliteten mellan HIF och Malmö FF så har, åtminstone tillfälligt, MFF tagit över rodret. Hur ser du på denna tvekamp över en tio-årsperiod framåt, hur skall HIF komma ikapp och gå förbi?
WH: För tillfället har MFF helt andra ekonomiska muskler än HIF. För tillfället flyter pengarna ur MFF-kassan i en strid ström. Till slut sinar den och då har HIF sin chans att komma ikapp och kanske förbi. Men ändå tror jag det blir svårt. MFF är en så pass stor klubb och Malmö en så pass stor stad, som dessutom är på stark frammarsch, att HIF och Helsingborg har svårt att mäta sig med dessa. HIF kan slå MFF i enstaka matcher, men i det långa loppet blir MFF för starkt.

Laget så: det har varit ett tämligen turbulent sista halvår i Helsingborg: relativt tunga namn har försvunnit såsom Hutchinson, Ljung, Graulund och Mngnomeni. Inte riktigt lika många har tillkommit. Hur ser du på HIF:s silly season så här långt?
WH: Håller inte med om att det i samtliga fall handlar om tunga namn som försvunnit. David Ljung hade mycket svårt att spela sig till en ordinarie plats under fjolåret och Thando Mngomeni fick allt större disciplinära problem och stod till sist helt utanför laget. Peter Graulund var bra första året -- 2004 -- i HIF. Men i fjol stod han inte alls att känna igen. Utvisningen i cupmatchen mot Enskede och de fyra matchernas avstängning fick honom ur balans och han lyckades sedan aldrig hitta formen från 2004. Däremot är förlusten av Atiba Hutchinson oerhört ung. Han var solklart bäste HIF-are under fjolåret. Unge kenyanen McDonald Mariga från Enköping är ännu inte färdig, men kan bli en mycket bra mittfältare. Just nu testtränar och testspelar en 20-årig brasse med artistnamnet Ari med HIF. Han har övertygat och kan bli en bra anfallsförstärkning. Dessutom är en polsk mittfältare på ingång. Mer lär vara på gång, framförallt på forwardssidan. Och det behövs.

Henke Larsson sägs vara på väg tillbaka, och vissa talar om ett drömanfall med Larsson och Prica. Häftigt, eller hur?
WH: Mycket tyder på att Henke kommer att spela i HIF efter VM. Mer osäkert med Rade Prica, även om hans kontrakt med Hansa Rostock går ut efter vårsäsongen. Men HIF finns med i bilden när han ska välja ny klubb. Visst vore det häftigt med Henke och Rade i kedjan.

På olika håll talas det mycket om en viss Imad Khalili, även han med Högaborg som moderklubb. Hur ser det ut med återväxten inom det unga HIF som du ser det? Kommer någon av de unga slå igenom redan i år? Finns det någon ny Andreas Granqvist i sikte?
WH: Imad visade redan i fjol att han kommer att bli en tillgång. Han kommer säkert att bli ännu bättre i år. Återväxten är god. Inget annat lag i allsvenskan har flyttat upp så många spelare från sin U-avdelning till A-truppen som HIF. Det finns en ny Granqvist i sikte. Han heter Oscar Rönningberg och flyttades i höstas upp från U-till A-truppen. En stor stark spelare med bra spelsinne.

Det är tidigt ännu men om du ser in i spåkulan, vad är rimligt att hoppas på för HIF-supportrarna i år, placeringsmässigt i allsvenskan?
WH: Svårt att säga, eftersom truppen ännu inte är komplett. Siktet är åter inställt på en plats bland de fyra främsta. Med bra ersättare för de som försvunnit bör det vara möjligt att nå upp till målet.

Om jag säger slutligen hävdar att AIK redan inom 2-3 år kommer att vara ikapp HIF rent sportsligt, vad säger du då?
WH: Har väl inte världens bästa koll på AIK. Tycker dock det är ett lag som absolut ska spela i allsvenskan. Med mindre turbulens i föreningen än under de senaste åren och en Stefan Söderberg, som får genom åtminstone några av alla sina idéer, så bör AIK inom en inte alltför avlägsen framtid kunna mäta sig med HIF.

Text: Johan Florén
Foto: Bildbyrån
[060210]