|
Startsida
Bevara den allsvenska fotbollen Nedräkningen går idag in i halvtid, 1½ månad återstår och sedan är kulan i luften på allvar. Häromdagen smygstartade AIK som sista lag årets försäsongsmatchande med en pliktskyldig seger mot ”bissarna” från Nyköping. På lördag, då smäller det, då är det hemmapremiär i årets försäsong. Jag vill gärna här påminna om att när AIK vann SM-guldet 1992 slutade hela seriens publiksnitt på 4194. En hel del talar för att den siffran kommer att överträffas runt Skytteholm på lördag - en vinterdag i februari, mot BP…det är så häftigt. Snälla fotbollsförbundet, förstör inte detta genom missriktade kampanjer!
Sju matcher, noll segrar (efter 90 minuters spel) och bara 4 gjorda mål. Facit för svenska mästarna Djurgården har så här långt varit oerhört skralt men fansen är vana med dåliga resultat under försäsongen. Kanske är det rent av ett gott omen (för Djurgården alltså). 2004 hade man 3-17 i målskillnad efter 6 träningsmatcher och bara en futtig "poäng" från en 0-0 match med Café Opera och i fjol fick man vänta till 3.e matchen för en seger. Sedan började det, som bekant, gå bättre... Alla fjorton allsvenska lag har nu gått in i försäsongsmatchandet och sist ut var AIK med sin bortamatch mot Nyköping i tisdags. Så här långt har vi inte fått många rapporter som vittnar om SM-guld-spel men lagen har ju ändå ganska gott om tid på sig. Däremot har vi AIKare men en stor portion avundsjuka läst om Stefan Ishizakis kanonsparkar som lett till mål för Elfsborg. Beskrivningarna får oss osökt att tänka på Stefans mål mot Göteborg sommaren 2004. Vi får hoppas för Boråsarnas skull att "Ishis" lag inte går samma väg som AIK gjorde då senare på året. Resultaten i träningsmatchandet tas av många med en nypa salt och skall väl kanske så också göras. Det pågår dock en tävling i form av Royal League där 4 svenska lag försöker ta sig till slutspel. Djurgården, Göteborg, Hammarby och Kalmar FF försöker försvara de svenska färgerna i en tävling som hittills har varit mycket jämn, något som man inte kan beskylla alla spelplanerna för att vara. Jag såg bitar av KFFs match mot Bröndby i söndags och det var, i alla fall mot slutet av matchen, ingen fin gräsmatta de spelade på och detta inverkade också kraftigt på spelet. Kalmar missade också öppet mål när man hade chansen att kvittera till 1-1 i andra halvlek och detta var åtminstone delvis på grund av mattans dåliga kvalitét. Kan man verkligen spela en fotboll värd namnet i Skandinavien under denna period? Många är fortsatt tveksamma och trots det diskuterar förbundet en omläggning av vårt seriesystem till höst/vår. Jag är skeptisk. Men det är klart, det finns en faktor i diskussionen som stavas konstgräs och t.o.m. den sk ”pitchkeepern” på Råsunda, gräsfetichisten Robert Limpar, har nu tvingas inse att det kommer att komma förr eller senare även på Råsunda. Tragisk, säger jag. Men kanske oundvikligt. SvFF har också aktualiserat debatten om ståplatsernas vara eller inte vara i en färsk kommuniké. Detta i ett steg att ytterligare stävja våldet kring arenorna. Självklart är det bra att ta krafttag mot våldet som svärtat ner fotbollen men är det verkligen rätt väg att gå. Det är ju trots allt på ståplats där mycket av vår fotbollskultur mynnar ifrån och det är ju därifrån den mest passionerade delen av supportrarna hejar fram sina lag ifrån. Vad vore ett stockholmsderby utan de intensiva och entusiastiska klackarna? Min uppfattning är dessutom att våldet kring arenorna kraftigt har minskat under de senare åren och jag är övertygad om att man kan bli kvitt de få problem som finns kvar utan att skrota ståplatserna. Ne, förbundet lär bita sig kraftigt i svansen, om man i sin beundransvärda jakt på våldet söker vinna slaget genom att ta bort själva navet ikring vilket den rådande svenska fotbollsmagin just nu snurrar. ”Panem et circenses”, bröd och skådespel, skrek folket efter i det gamla Rom. Samma principer gäller i hög grad för den allsvenska fotbollspubliken. Och när kvaliteten på korvarna lämnar en del övrigt att önska återstår skådespelet. Och visst utgör klackarna, deras sång och tifon, en mycket stor del av det vi innefattar i begreppet ”allsvensk fotboll”? Till sist, kika gärna på formtabellen fram till den 15/2. Irrelevant, javisst, men kul! 1. AIK Text: Jesper Florén
|
||||||
Läs även
