Startsida Fotboll Säsongen 2006 Läsvärt Nedräkningen Halmstads BK inifrån

Magnus Arvidsson in, Torbjörn Arvidsson ut.

Kontinuitet, trygghet och stabilitet

Jan-Owe Wikström, Hallandsposten, har följt Halmstads BK sedan guldåren på 70-talet. Här kommer han till tals om HBK inför säsongen 2006.

Halmstad är det lag som statistiskt klarat sig bäst av alla allsvenska lag under de senaste 10-15 åren. Hur ser framgångsreceptet ut och varför klarar man sig så bra år efter år jämfört med andra lag från större städer?
- Kontinuitet, trygghet och stabilitet har alltid varit honnörsord i klubben. Småskaligheten ger kortare beslutsvägar, ekonomin och klubbens existens aldrig sätts på spel och det finns en långsiktighet och tanke bakom varje beslut, Ett exempel på det var att värva Gunnar Heidar Thorvaldsson redan inför höstsäsongen 2004 och slussa in honom i laget som den tilltänkte ersättaren till skyttekungen och MFF-lånet Markus Rosenberg. Ett år senare var islänningen själv skyttekung. Samtidigt visade det att klubbens scoutingverksamhet och nätverk inte enbart, som många tror, rör sig i närområdet. Utan krav på sig om guldstrid varje år får talangerna också möjlighet att utvecklas i en lugnare miljö och detsamma gäller tränarna som sällan eller aldrig får gå i förtid. Därför är det ingen tillfällighet att nästan en tredjedel av landslagstruppen och nära hälften av de allsvenska tränarna har ett förflutet i Halmstad.

I fjol fick man dock nöja sig med ett sämre slutresultat. Vad hände?
- Just den nämnda tryggheten och kontinuiteten försvann när spelare som Markus Rosenberg, Sharbel Touma och Mikael Nilsson lämnade HBK, samtidigt som laget drogs med skador på nyckelspelare som Tommy Jönsson och Magnus ”Turbo” Svensson. Eller för att citera tränaren Janne Andersson: ”Att spela utan Tommy och Magnus är som att spela schack utan kungen och drottningen”.

I Borås har man fått sin efterlängtade nya fotbollsarena och därmed ett rejält uppsving uppmärksamhetsmässigt och ekonomiskt - hur viktigt är det för Halmstad att kunna haka på de allt fler allsvenska klubbar som ser ut att få nya arenor? Hur ser det ut i den frågan i Halmstad just nu?
- En ny arena är på sikt en förutsättning för fortsatt allsvensk fotboll i Halmstad. Det tycks alla vara väl medvetna om och även om de kommunala beslutsvägarna i Halmstad är extremt lååånga så finns nu fyra förslag, eller snarare visioner, om en ny fotbollsarena, där beslut ska tas i vår. Om det inte blir verklighet har klubben själv arbetat fram ett alternativ tillsammans med ett internationellt byggkonsortium som då återigen blir aktuellt.

Hur ser du annars på möjligheten för Halmstad att ta upp kampen även ekonomiskt med de större klubbarna i västra Sverige, jag tänker självklart främst på IFK Göteborg.
- Ekonomiskt kommer Halmstad aldrig att kunna mäta sig med de större klubbarna, dels på grund av sämre publikunderlag, dels på grund av mindre sponsorintäkter. Därför måste Halmstad fortsätta att arbeta på sin modell att först och främst förädla talanger och sälja dem vidare. Men samtidigt måste HBK uppdatera modellen med ännu mer stöd från näringslivet och någon form av riskkapitalbolag, vilket också har diskuterats.

Arne Ekstrand valdes alldeles nyss till ny ordförande - vad vet du om honom och hur kan man tänka sig att HBK-skutan kommer att föra sig under den nye kaptenen?
- Det är en driven före detta företagsledare - som haft tusentals anställda under sig - med ett stort HBK-hjärta. Till skillnad från sina föregångare, Stig Nilsson och Bengt Sjöholm har han inget fotbollsförflutet på hög nivå, däremot var hans dotter Maria Ekstrand en gång rankad etta på damsidan i tennis. Till skillnad från Bengt - som på grund av sitt nya civila arbete som koncernchef fick alltför ont om tid - kommer Arne också ha möjlighet att lägga mer tid på klubben. Men några större förändringar i HBK:s sätta att arbeta lär det knappast bli. Möjligtvis att han aktivt kommer att arbeta ännu hårdare med att knyta näringslivet till klubben. Inte minst de närmaste omgivningarna utanför Halmstad.

Bortsett från ”bomben” Arvidsson har det varit rätt tyst under HBK:s silly season - hur vill du bedöma statusen på truppen som den ser ut nu. Är den konkurrenskraftig nog för att tillhöra allsvenskans toppskikt?
- Det har varit viktigare att behålla stommen än förstärka utifrån så med den nuvarande truppen har laget, utan skador på nyckelspelarna, kapacitet för medaljstrid. Men då får det absolut inte bli skador på ”fel” spelare eftersom det är tunt och orutinerat bakom nyckelspelarna. Inför säsongen 2000 förstärkte HBK också ”bara” med en division II-spelare (Mikael Nilsson) - då blev det guld...

Samtidigt som en toppspelare som Arvidsson tillkommer så hänger en ikon av sig samma blåa tröja - vad kommer T Arvidssons frånvaro på plan betyda för Halmstad?
- För några år sedan hade det varit ett enormt avbräck, men Tobbe har under de senaste säsongerna, på grund av skadeproblem, spelat sporadiskt i A-laget. Därför har den rollen övertagits av Tommy Jönsson, Tomas Zvirgzdaukas och framför allt - Magnus Svensson som efter att i fjol ha kunnat gå på 60-70 procent av sin kapacitet nu kör turbon på 100 procent igen. Arvidsson själv ingår numera i ledarstaben som en av de assisterande tränarna.

En annan spelare som verkar stanna, åtminstone ett tag till är Dusan Djuric. Åtminstone för en AIK:are ter sig det som en viktig pusselbit i HBK:s lagbygge, liksom givetvis Thorvaldsson. Håller du med och finns det fler kuggar som inte bör bytas ut?
- Självklart eftersom det är spelare med, för att använda tränarnas favorituttryck, spetskompetens som kan avgöra matcherna. Men sett till lagbygget är Tommy Jönsson, Tomas Zvirgzdauskas och Magnus ”Turbo” Svensson minst lika viktiga.

Berätta om Janne Andersson som tränare - varför är han bra / mindre bra för Halmstads BK?
- Jannes största tillgång är att han är så noggrann och seriös i allt han gör. Han har järnkoll på motståndarna, mycket tack vare Jim Norlander som Andersson själv anser vara en av landets bästa analytiker, och är tydlig i sin spelidé, oavsett om det gäller 4-4-2 eller som i slutet av fjolåret, 4-5-1. Samtidigt som han är en vinnarskalle som hatar att förlora är han orädd att ge unga talanger chansen eller testa helt nya idéer, som att låta målvakten Marcus Sahlman göra allsvensk debut som - forward tack vare sin styrka i luften. Men envisheten, tjurigheten och tron på vad han gör kan ibland leda till att han håller fast vid sina intentioner som spelarbyten lite väl länge.

Slutligen, AIK är tillbaka i allsvenskan. Dina tankar kring det och vad tror du om lagets chanser i år?
- AIK hör, med sin tradition och publik, självklart hemma i högsta serien, förutsatt att svansen bakom de riktiga supportarna kan hållas borta. Men om Johan Mjällby inte håller så känns det som om laget saknar en ledargestalt på planen. Förstärkningarna känns också som, i de här sammanhangen, oskrivna kort. Men rutinen och kompetensen som trots allt finns i laget gör att AIK klarar sig kvar utan kval, även om det, den här säsongen, knappast lär bli en plats på tabellens övre halva.

Text: Johan Florén
Foto: Bildbyrån
[060224]