Startsida Fotboll Säsongen 2006 Läsvärt Nedräkningen Gefle IF inifrån

Det här inspirerande mötet får Gefle IF och dess tränare 2 april när den allsvenska premiären spelas.

"Jag kan tänka mig få så inspirerande uppgifter som att springa in på Råsunda mot AIK i en allsvensk premiär"

Per Olsson är Gefle IF:s huvudtränare och han kan inte tänka sig så många andra saker som är så inspirerande som att få se sitt lag springa in på Råsunda mot AIK i en allsvensk premiär.

Du gör nu ditt andra år som tränare gör Gefle IF. Hur märks det på laget och dess sätt att spela fotboll?
Ja, mitt sätt att spela fotboll är zonspel i försvaret, där alltså alla hjälper till. I anfallet försöker vi likt de flesta andra allsvenska lag skulle jag tro använda snabba omställningar för att via strukturerat passningsspel komma upp i anfall. Alltså, kunna använda och utnyttja eventuell oordning hos motståndarna när vi vinner boll.

Sällan har ett lag varit mer nederlagstippat än förra årets upplaga av Gefle IF. Berätta, varför gick det så mycket bättre än vad experterna trodde?
Ja, först tror jag att vi hade bättre spelare än många experter hade trott. De har egenskaper att få ut de absolut bästa de har. Sen är det också helt klart så att vi hade en konkurrensfördel av att vi var så pass nederlagstippade och själva hade så låga förväntningar på oss själva. Detta innebar att vi hade råd att förlora de tre första omgångarna utan att pressen på oss blev för stor. Det blev inget kaos och motgångarna grävde inte ner oss. Jag brukar jämföra med AIK 2004 där ett par motgångar gjorde situationen och pressen så kolossal att allt låste sig och inget fungerade. Detta drabbar inte oss mindre klubbar.

För oss 08-or förknippas sportstaden Gefle i första hand med Brynäs och hockey – hur känner ni inom Gefle detta. Är konkurrenssituationen om publik, uppmärksamhet, ekonomi ansträngande eller inspirerande.
Nej, jag känner inte av det alls i mitt dagliga arbete, men det gör de helt säkert på sponsorsidan och marknadsavdelningen. Men det är självklart att det märks i en stad som denna, jag menar Brynäs har tillhört topp 4 i svensk hockey sedan 1963 och detta är inget som Gefle IF ändrar för att vi hållit oss kvar i allsvenskan i ett år. Vi kan säkert också känna av det i ett litet distrikt som Gästrikland i så motto att både Brynäs och Sandviken, i kraft av sin tradition och framgång i sina respektive sporter tar talanger ifrån fotbollen men jag tror kanske att det håller på att ändra sig med fotbollens växande popularitet i landet i stort.

En elfteplats i fjol, hur ser målet ut i år?
Vi har haft ett snack med spelarna och sagt att vi skall vara bland de tio bästa och det innebär ju att vi blir bättre än i fjol. Detta skulle också innebära att vi för första gången någonsin spelar två år i rad i landets högsta serie och det skulle ju göra att samtliga spelare skriver in sig i klubbens historieböcker.

Likt AIK har Gefle satsat på mindre kända namn när man värvat, hur tycker du att ni lyckats i årets s.k. silly season? Är ni klara?
Jag är nöjd och vi har haft som ambition att bredda truppen och därmed att stärka konkurrenssituationen. Vi har nu en nettoökning av truppen, vi har inte tappat några spelare samtidigt som vi fått ett par nya. Det är ju populärt nu i Bosmantider att tro att förändring kan ge framgång – jag tror inte det utan att tvärtom kontinuitet är nyckeln till denna framgång. Men denna är inte allt utan det måste finnas spets dessutom. Vad gäller silly season lade vi mycket krut på Hasse Berggren och trodde att vi var mycket nära att få honom hem. Hade det varit så att hans alternativ bara varit att stanna i Elfsborg eller att komma upp till Gefle hade han kommit upp till oss, det tror jag. Men sedan när både Häcken och Viking kom med i handlingen så hade vi ingen chans att matcha deras bud.

Hur ser skadeläget ut just nu?
På det stora hela ser det mycket bra ut faktiskt. Vår nye estländare, Kristen Viikmäe från FC Flora, har fått en spricka i handleden men han får plastgips på detta efter besök hos ortoped i morgon och jag hoppas han kan spela match redan på lördag. Annars är det bara vår långtidsskadade Joakim Karlsson som är borta en längre tid.

Berätta vad ni gjort sedan säsongen 2005 tog slut?
Vi tränade november ut innan grabbarna gick på en sex veckors semester. Sedan körde vi igång den 9/1 och körde inomhus i en hall vi har här uppe. Sedan en tid tillbaka är vi ute på vår hemmaarena, Strömvallen, där det finns konstgräs.

Den här säsongen blir lite hattig med en väldigt tidig start och ett ganska långt VM-uppehåll. Vilken inverkan har detta på upplägg av försäsongen?
Ja, den tidiga starten är det inga problem med, det svåra blir med det långa VM-uppehållet. Perioden med många matcher här innan VM blir viktig, det gäller att vara med från början. Sedan kommer grabbarna att få 13 dagars ledighet, det tror jag knappast de haft sedan de var knattespelare, men sedan är det viktigt att hålla uppe tempot. Vi har bokat in ett antal tuffa matcher under uppehållet, bland annat mot AIK och Hammarby,

Försäsongsmatchandet då – målproducerandet har sett lite skralt ut om man kikar på resultaten, hur har det sett ut på plan annars för er som sett matcherna?
Alltså, det är inte så farligt, vi har trots allt skapat målchanser. OK, mot Väsby var det inte bra men mot Örebro var det stundtals riktigt bra. Ett problem är, och det kanske talar emot mitt resonemang tidigare om kontinuitet, är att vi använt träningsmatcherna att vaska runt ganska rejält i laget, testat många olika spelare på olika sätt och i olika positioner. Kanske har detta bidragit till att laget blivit en smula orytmiskt. Men det finns tid att fixa till det och jag känner ingen större oro för detta.

Slutligen, den 2 april åker ni ner till Solna och möter nykomlingarna AIK i den allsvenska premiären. Hur ser ni på den matchen och att AIK är tillbaka i allsvenskan?
Otroligt kul, båda sakerna. Jag kan tänka mig få så inspirerande uppgifter som att springa in på Råsunda mot AIK i en allsvensk premiär och det hade vi inte kunnat om AIK spelat i superettan. Nä, AIK tillhör svensk fotbolls finrum, självklart är det så.

Text: Johan Florén
Foto: Bildbyrån
[060310]