|
Startsida
Bara en parentes i historien Helsingborg nästa alltså. Ett lag som också haft en tuff start, med mängder av skador och bara tre inspelade poäng. Jag tror och hoppas att det blir en match mellan två lag som vill visa att de är bättre än vad både tabell och inspelade poäng så här långt talar om. Helsingborg kommer att vara minst lika hungriga som hemmalaget.
Historia. Ett skolämne. Vårt förflutna. Sorglösa är de många själar som vandrar uppå vår jords mylla; utan en tanke, vare sig blickandes framåt eller bakåt. Utan minsta reflektion, fortsätter vi likt maskrosknoppar vår irrfärd ut i det okända. Ibland, åtminstone ibland, ber jag Er; stanna upp, se bakåt och lär något av det som varit. Som sagt; historia. När jag för ett antal år sedan utbildade mig till lärare, fördjupade jag mig i nämnda ämne. En av mina lektorer, eller om han möjligen var professor (ber om ursäkt för att jag inte kom ihåg rätt titel, RB), förklarade att historia, och anledningen till varför ämnet är så viktigt, bland annat är att man behöver lära sig av sin, eller vår historia. Den skapar identitet och tillhörighet. Utan sådan blir vi människor rotlösa. Då mår, åtminstone de flesta av oss, inte bra. Alltnog. Ibland, anser åtminstone jag, måste man få, kring vissa delar, fragment och lösryckta detaljer, sätta parentestecken; stryka över och gå vidare. Ibland är det snarare att stjälpa än att hjälpa då man vänder sig om för att se efter och analysera vad som hände. Veckan som var gör vi så med. Åtminstone helgen som var. Sätter en parentes kring alltså. Vi lämnar det utan fler omnämnande, vare sig här eller någon annanstans. Istället konstaterar vi att AIK gick vidare ifrån Svenska cupens första runda. Enköping innebar problem, men de var inte värre än att det till slut kunde lösas. Visst höll jag på att sätta en och annan dadelkärna i halsen där i soffan framför tv´n, men när Figueiredo till slut kunde skicka in avgörandet, kändes det som om laget gjort sin dag på jobbet. Inte mer; inte mindre. Svartgult var vidare trots allt. Gott nog. Visst har spelet så här långt (vilket ju är mycket sagt; det har inte ens avverkats än sjättedel av serien) kanske inte levt upp till vad många kanske förväntat sig. Ha dock i minnet följande. Så jag ber Er; håll Er till tåls. Helsingborg nästa alltså. Ett lag som också haft en tuff start, med mängder av skador och bara tre inspelade poäng. Jag tror och hoppas att det blir en match mellan två lag som vill visa att de är bättre än vad både tabell och inspelade poäng så här långt talar om. Helsingborg kommer att vara minst lika hungriga som hemmalaget. För övrigt kan jag hänvisa till mannen i kostym på Helsingborg bänk, för Er som inte riktigt kan dra Er till minnes om hur säsongsöppning och säsongsavslutningen 1998 förflöt - fråga honom - han vet. Så nu vi gör oss redo för lördagen. När nervknutar ska lösas, stora uppgifter lösas, behövs ofta inspiration och stöd. Oavsett om det är genier eller lekmän som är i farten. Båda dessa delar, inspirationen och stödet, är det publikens (eller oss lekmäns) uppgift att skapa; åtminstone stora delar av. Detta för att genierna (spelarna) ska bäras fram mot stordåd. Ekvationen är oftast så enkel som den är. Det är i det närmaste ett linjärt förhållande, som säger att ju mer publik som återfinns på läktarna, ju mer inspiration och stöd känner spelarna. Tillsammans (låter som en film eller som en valaffisch) ska vi se till att AIK:s parentes säsongen 2007, inte blir större än mellan omgång ett och fyra. Det ska bli ett sant nöje, att fram emot November se tillbaka, le lite snett åt den där Aprilfadäsen, vända mig om konstatera att nuet är härligt, och att möjligheterna ligger i framtiden. Vi syns på lördag! Ad interim. Av Göran Strömberg
Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.
|
||||||
Läs även
