Startsida Fotboll Säsongen 2007 Läsvärt Artiklar och nyheter

Om förståelse för en krigare

En surmulen himmel sveper in Stockholm i blygrått dis. Människor vankar av och an; helt obekymrade och oberörda tycks det. Vad som inte går att se på ytan är att många av dem går och har tankarna på annat håll.

En del leker med barn i parken, andra går på fest, handlar, ser på tv, lyssnar på musik; ja helt enkelt uppehåller sig med vardagliga göromål. Tillsynes är de engagerade i vad de håller på med- skrattar, prata, ler.

Vad som dock inte syns är att hjärna och hjärta är fullt fokuserade på annat; på vad som ligger framför dem.

En tvekamp sådan som den är i sin renaste form, tvivels utan. Tjugotvå människor, samtliga beklädda i mer eller mindre svartgula dräkter (kulörskiftningarna varierar beroende på tillhörighet). Nästintill oskyddade ska de beträda slagfältet. En kamp som ska utkämpas under dryga en och en halv timme. De vet att de kommer att göra ont, det kommer smälla, de kommer att vara helt utpumpade efteråt, och de vet att bara ena sidan kommer att vara nöjd efteråt. Ändå är denna insikt, som för många människor säkert skulle innebära ett ifrågasättande av duellens existensberättigande, bara är en liten bråkdel av de insikter om smärta, plåga, bedrövelse, lidelse och passion som alla de tillsynes harmoniska och vardagspysslande människor som ska bevittna ovan beskrivna holmgång upplever.

Den ena sidan kommer ifrån ett långt segertåg som i november förra året innebar ära och berömmelse, samt att man under sensommaren kommer att dra ut på korståg i Europa, för att mäta sina krafter med de stora arméerna. Samma sida har också skördat stora viktorior under innestående år och bär genom detta en stor respekt med sig var man än kommer. Man har dock lidit ett visst kännbart manfall under sista tiden och vad det nu kan innebära för måndagens sammandrabbning är svårt att förutspå.

Den andra sidan har haft svårt att följa upp förra årets storslagna triumfer. I år har man haft problem att slå hål i motståndarens försvarslinjer. Man åtnjuter dock stora strategiska kunskaper från ledarnivån. Detta kryddat med nyligen inköpta sydamerikanska krypskyttar hoppas man ska kunna spetsa till effektivitet mer. Till detta har man också stärkt försvarslinjen med en svenskengelsk immigrant, som i sitt första uppträdande skrudat i gulsvart, levde upp till den gamla försvarsdevisen om att "inte en jävel ska släppas över bron".

Alltnog. Så om Ni nu under söndagen eller måndagen träffar en människa som helt plötsligt under ett samtal börja flacka med blicken och se allmänt okoncentrerad ut, eller som börjar tugga på skalet och slänger bort fruktköttet i apelsinen, eller som lämnar in barnvagnen utan barn till dagis, eller som kanske bara helt enkelt gått till jobbet iförd pyjamas, då vet ni att ni just mött en av dessa människor. En av dessa som ska bevittna tvekampen.

Det är nämligen så att personen i fråga gärna ser sig som en av krigarna på slagfältet. Han vill men kan/får inte delta. Identifikationen är dock stark, så bli inte upprörd, arg, ledsen eller orolig, vare sig ni är nära, kär eller helt obekant. Allt dessa människor behöver är en klapp på axeln och ett visst mått av förståelse. Därmed inte sagt att ni måste tycka som han eller hon. Ha bara varm och oförfalskad förståelse för att personen ni just mött har tankarna på något mycket stort och mycket spännande. Han eller hon går säkert igenom varje minut av den stundande kampen i huvudet. Allt för att förbereda sig så gott det går mentalt. Personen genomgår förmodligen fler känslosvängningar än en annan människa (med avsaknad av intresse för dylika tvekamper) gör under ett decennium - så ha bara förståelse.

Skulle det sen visa sig att personen ifråga inte alls mår bättre under tisdagen, kanske snarare sämre (förmodligen ganska vanligt hos personer i landets sydvästra del, alldeles i höjd med Borås) – då behöver nämnda person medlidande och tröst. Sorgen lägger sig så småningom och blir hanterbar efter ett par dagar.

Då börjar uppladdningen inför nästa tvekamp!

Ad interim.

Av Göran Strömberg
Foto: Bildbyrån
[070709]

Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.