Startsida Fotboll Säsongen 2007 Läsvärt Artiklar och nyheter

Khari Stephenson utsågs till matchens lirare på Olympia.

Mitt livs skönaste jeansdopp!

En av verklighetens mer självklara sanningar är den om att tid är ett relativt begrepp. Man kan bära minnesfragment från sin barndom "som om det var igår". Man kan, inte minst i semestertider, tappa räkningen på veckodagarna och inte riktigt ha grepp om ifall det var i förrgår eller tre-fyra dagar sedan man anlände till sommarvistet. Två timmar kan försvinna i ett nafs. Och framför allt: minuterna kan löpa i sengångarens slow motion, mellan vid pass halv nio och tio i nio en kväll då man fått vetskap om att AIK vänt ett underläge på Olympia!

Just så sitter vi, i middagssällskap med en del andra, och inser att varje andhämtning som R:s mobil inte klämtar till och förkunnar ett SMS från sonen L på plats i Skåne, är en vunnen evighetssekund. Min egen urtavlas visare tycks gå bakåt. En dryg timme tidigare när vi satt oss till bords dök det första upp och skvallrade om Henrik Larssons billiga straffmål. Luttrade av motgång denna säsong gjorde väl detta oss knappast uppbragda.

Tiden och tingen ett halvt kungarike söderut fick ha sin egen gång. Men så hörs den igen, den fånigt banala lilla ödessignalen. R läser och höjer ena näven: "1-1 Obolo". Och det känns i efterhand som om det inte förflöt en enda sekund fram till samma stilbild, men nu signerad med orden "2-1 Wilton!". Jo förresten, däremellan har jag hunnit haspla ur mig att om Gnaget vänder på det här, så skulle det bli ett dopp med kläderna på. Vi är i Dalarna, och strandkanten låg tio meter bakom min sittplats på verandan.

På något sätt blir denna snabba metamorfos i positiv riktning, när vi nu endast kan följa matchen via en rudimentär rapportering, svår att riktigt ta till sig. Det var ju trots allt en paus och en hel halvlek kvar. Så det är först när den sistnämnda bör ha nått fram till sin slutfas, och vi alltså inte hört något mer, som insikten om att detta faktiskt kan bära hela vägen börjar genomsyra medvetandet.

Andas lugnt, svara artigt på tilltal runt bordet, fånstirra inte på din egen klocka eller på "mobben" framför R. No news is good news! Men de övriga i middagssällskapet ser ju mitt, R:s och C:s minspel, så detta vårt frusna tillstånd blir själva samtalsämnet. Insikten om att jag eventuellt skall bjuda på klädbad börjar bli högaktuellt. För mig är detta oerhört perifert. Pulsen hör jag som pukslag inifrån. Då rister den där jävla mobilen till igen, och jag tror att jag skall avlida.

Hur de där sekunderna det tog för R att fånga min blick, lyfta upp apparaten och klicka sig fram till ödet lyckades passera, kan jag inte förstå. Med den spillra av logik som rasslade kvar i min hjärna lyckades jag samtidigt konstatera att det var flera minuter för tidigt för slutsignal. Och jag förstår heller inte varifrån R fick lugnet, när han med stenansikte stöter ut det undergörande "3-1! Valdemarín!".

Segervrålen rullade över Ludvikatraktens granskog. För vi förstod att det skulle räcka, och även om ett sista mess dimper ner väl in på beräknad övertid, och varslar om sen reducering, så står det även "SLUT" i klarskrift från L. Det blev mitt livs skönaste jeansdopp! Det blev en sen natt, eftersom timmarna på nytt fått för sig att rusa fram.

Naturligtvis var detta en oerhört efterlängtad trepoängare för alla svartgula själar. Om det nu någonsin finns någon annan sorts segerkänsla. Våra latinos i frontlinjen har börjat röra på sig och att tre anfallare fick göra tre spelmål har mer än symbolvärde. Att vända ett underläge på bortaplan är aldrig fy skam det heller.

Så har det vänt nu? Nej, sakta i backarna innan överorden haglar. En match i taget heter det ju, och därmed bör den hanteras just så även i efterhand. Men de mest pessimistiska domedagsprofeterna bör ha tystnat, även om man lätt magsyrligt kan konstatera att uppryckningen är väl senlagd för säsongen.

Ett realistiskt tips är måhända att AIK den närmsta tiden framöver kravlar sig till ett allsvenskt ingenmansland, varifrån man kan ställa till duktigt med oreda för vilka lag som helst. Och i så fall kan den Norlingska experimentlustan få slå ut i full blom utan större skadeverkningar.

Nu blir det några dagars andrum från AIK-analyser och tillhörande oro, annat än att man kan suga på 3-2-karamellen ett tag till. Tiden får återgå till sin normala livslunk. Bara för att i början av augusti börja bete sig så där irrationellt igen, då klockor stannar eller rusar i blindo. Dags då för nya två gånger fyrtiofem, och för nya hjärtsnörpar, glädjeexplosioner eller svordomar.

Ok, ska jag vara riktigt ärlig känns det som man kan ta nästkommande kamp med ro. Tror faktiskt inte tiden kommer bjuda på något konstigt partytrick när Glentoran ska försöka hämta in 0-5. Det bör totalt sett bli rätt avslappnat, och en framgång som knappast är värd ett påklätt dopp.

Av Stefan Livstedt Läs mer!
Foto: Bildbyrån
[070726]

Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.

 

 

Läs även

Om matchen

Avskiljare