Startsida Fotboll Säsongen 2007 Läsvärt Artiklar och nyheter

Mörker, ja. Blixt, dunder och forsande regn

Det var fler som inte var på tårna när Uefacupens andra omgång invigdes för AIK:s räkning, i Österled. För första gången på bra länge tar jag helt fel på starttiden för en match, och missar första halvtimmen. Eller egentligen gjorde jag ju inte det, då jag förstått av rapporter efteråt att webbradion inte kom igång förrän en bra bit in i första halvlek. Och då lät det som ljudversionen av Aftonbladets rörelsegrafik, man fick snarast prognoser…men ibland visste man inte om det var nära mål bakåt eller framåt. Någon sorts raggartuta i örat på kommentator Pelle Jutehammar fick högtalarmembranen att vibrera på var sida om datorskärmen. Och Gnagets underläge utökades just när jag hunnit få en någorlunda bild av läget. Mörker.

Vet inte om det handlade om underskattning – för egen del hade jag på förhand kommit så pass långt i min analys av motståndet, att jag konstaterat att Lie-pajas lät som Döden i clowndräkt…och låg det hela på en sådan uselt hegerforsk nivå, så hade åtminstone undertecknad gjort sig förtjänt av halvtidsresultatet. Mörker, ja. Blixt, dunder och forsande regn. Ännu en vattenparodi skulle AIK försöka genomleva, den tredje på ett drygt år: minns den avbrutna Kalmar-matchen i Svenska cupen förra våren, och det uttjatade 0-0-mötet borta mot Gais i Allsvenskans slutskede.

Men trots totalt kaos, och allehanda missmodighet, så går laget ut och gör en betydligt potentare match av situationen i andra halvlek verkade det som. För övrigt tycks elvan vara förvånansvärt ordinarie, med tanke på det myckna matchandet. Och detta förmedlas också av en klart förbättrad radioutsändning. Det blev ju närmast målrassel första kvarten, hur nu det var möjligt efter givna förutsättningar. Naturligtvis var det sista baklängesmålet lika irriterande snöpligt som de två upphämtningsmålen före det var glädjande. Daniel Örlund råkade visst sjabbla i den tragikomiska vätan.

Trots 2-3 resten av matchen känner jag av märkbart lite frustration. Den absurda situationen och avståndet till händelserna gjorde sitt, det märktes också att AIK hade taktpinnen i stort i andra. Flera farliga chanser på slutet förmedlades, men vid övertidens inträde var min tanke, styrd av Uefa-mötens matematik, att det var betydligt viktigare att inte tappa in ett mål till, än att trycka in kvitteringen. Eftersom detta i princip inte är en förlust – bara ett underläge i halvtid. För innebörden av resultatet är ju att om AIK vinner returen, så går man rimligen vidare. Och kan man inte leverera det på beställning när lite snålblåst börjat vina, ja då har man inte i den internationella cupen längre att göra!

Så detta var väl ur strikt resultatsynpunkt den bästa matchen under denna period att tappa, förutsatt att ordningen återställs om fjorton dagar. Nu slipper hela AIK fokusera på obrutna segersviter, och kan åter ta en match i taget. Undrar bara vad vattengympan betyder för orken när man ska springa in på Örebros konstgräs på söndag? Och i den tankens förlängning – visst är det nyttigt med en rejäl utmaning i hemmamötet med letterna. Men då hoppas man på en enkel resa, eftersom ett stundande derby väntar efter den helgen. Fast det är klart, förutsättningarna kan ju bli än värre för Hammarby, som ska iväg till Norge och säkra sitt eget avancemang samma datum!

Alltnog. Nu väntar en fjortondagars Uefa-vila. Den pausunderhållning som erbjuds är förhoppningsvis intressantare än ett och annat motsvarande arrangemang som sett dagens ljus på Råsundas gräs, när publiken väntar på andra akten. Och efter den sistnämnda faller domen: lever Europaäventyret vidare?

Av Stefan Livstedt
Foto: Magnus Neck
[070817]

Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.