|
Startsida
"Fokus nu till nästa vecka - detta skall ni klara!" När nu svenskt tv-utbud av den traditionella typen inte fann sig kunna kabla ut matchen mot Hapoel Tel Aviv, fick jag för första gången fullt ut prova den informationsteknologiska kompott av möjligheter som gör att man kan skräddarsy sin upplevelse. Åtminstone är det på väg dit. Trots att datoriseringen nått långt, finns det helt klart barnsjukdomar i systemet, som en ivrig AIK-anhängare kan drabbas av. Mer om det senare.
Webb-streaming av sändningen från en israelisk tv-kanal gick att nosa upp om man via Internet tog rygg på nätentusiaster med svartgult hjärta. Mediaspelaren (den vanliga, från diktatorn Microsoft) med ”ljudfunktion av” klarade bilderna. Jag vidgar gärna mina vyer, men just denna afton kände jag inte för att få Uefa-cupspänning levererad på hebreiska. Men: våra rara (i dubbel bemärkelse) vänner på AIK webbradio bevisade sin existens och sände – de fick därmed stå för ljudet via ett annat programfönster. Text-tv krävdes ju som backup, via SVT :s sajt, och anrättningen toppades med Gnagarforum, och därmed fick datorn syssla med en hel del denna kväll. Och inte nog med det: de simultana intrycken stansas direkt in i Word. Allt som allt, fem verksamma fönster samtidigt på min bildskärm. Det var inte utan att man kände sig som en digitalteknikens enmansorkester! Bilderna låg 10 sekunder före ljudet, vilket var klart bättre för hjärtat än tvärtom! Nu visste man vad som hände på Bloomfield Stadium när kommentatorsrösten hoppade upp i falsett. Att Rikard Norling och Nebojsa Novakovic skulle sätta sitt sigill på matchen kändes väntat. Nu gäller det att laborera finkalibrigt, för mig och för många andra känns det nog ok att man såg nästa match som än viktigare än torsdagens…men sex positionsbyten jämfört med i Halmstad!? Varav tre med spelare som fortfarande startade, men med nytt uppdrag, därtill förra fajtens debutant Pablo Monsalvo, som i par med Jimmy Tamandi nu helt bytte från höger till vänster kant. Pigg start av AIK, syntes det och hördes kort efter. Gnaget var till en början klart habilare i kombinationerna, och i att äga sitt eget spel. Khari Stephenson, för dagen högst upp inledningsvis, satsade på skott från halva plan. Markus Jonsson spelade som om han alltid ägt sitt maximala självförtroende. Iván Óbolo och Dulee Johnson, två av dem med ordinarie uppdrag, var som vanligt högklassiga. ”Gå inte sönder” tänkte jag om dessa herrar… Matchen fortsätter att vara intensiv, böljande i spelet, men med få chanser. Israelerna har ett tajtare försvar, och böjar ta över efter halvtimmen spelad - får till ett farligt ribbskott. Men den där tokoffensiven, som vissa olyckskorpar kraxat om, syntes inte till. Fast Obolo jagade mer och mer ensam på topp. Halvtid var nästan i hamn, då försvann ljud, så försvann bild. Därefter gick inte text-tv-sajten att uppdatera. Sen låg Gnagarforum nere. Alla mina sinnesintryck representerade av varsitt Windows-fönster ger upp som vore de dominobrickor på serie-fall. Teknikens Fuckin’ Under! Dock gäller 0-0, ett gynnsamt resultat, och man fick hoppas att reparatörer gick på högvarv under pausvilan. I alla fall tycktes AIK:s lag ha gått ner mot energisparläge i Mellanösterns värme, ett hushållande i mer positiv bemärkelse än släckta servrar. Här gäller det att slappna av i kraftuttömningen. Laddning inför måndag, som sagt. Trots den tanken, inga byten till andra halvlek. Ljudet kom tillbaka, och webbradion som haft mest problem med arenans nätkapacitet i första halvlek, blev nu fyrljuset i mediemörkret. Den energiekonomiska fotbollen verkar fungera för AIK även fortsättningsvis, det händer inte så rasande mycket, men spelet hålls ändå uppe. Lucas Valdemarín hamnar åter i rollen som super-sub. Denna gång genom det udda bytet att parhästen Óbolo gick ut. Lucas ökar dock inte anfallsfrekvensen. Sen dröjde det några minuter, Monsalvo klev ut efter en godkänd insats, och gav plats åt en efterlängtad återkomst: Mats Rubarth. Skön inställning att bytena är offensiva trots att 0-0 vore ett klart förmånligt resultat. Daniel Mendes istället för Kenny Pavey blir tredje beviset för detta. Mållöst är sällan himmelskt, men ofta underskattat. Det här var ett klart bra resultat, och motståndet verkar totalt sett definitivt överkomligt. Råsunda i oktober är nog inget drömscenario för Tel Aviv-laget. Men kom ihåg: AIK måste vinna! Antingen under ordinarie matchtid, eller via 0-0 och förlängning eller straffar. Det blir då. Nu väntar en större prövning. Men AIK har igen visat upp sig på en internationell arena, där de stora uppdragen närmar sig mer och mer. Så fokus nu till nästa vecka. Detta skall ni klara! Av Stefan Livstedt
Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.
|
||||||
Läs även
