Startsida Fotboll Damer Sara Andersson

Sara gjorde en Gary och sex Ebbor

Sara Andersson har gjort en Gary Sundgren. Hon kom till AIK från Karlslund i Örebro för tre säsonger sedan, då som forward, och spelade växelvis forward/mittfältare. Säsongen 2004 följde hon aningen överraskande i Garys fotspår och blev mittback.
Och inte nog med det - hon har spelat så övertygande i den nya positionen att hon, när detta skrivs, har röstats fram till sex "Ebbor" i Norrettan i en tävling arrangerad av EFD, Svenska Spel och tidskriften Nya mål. Den bragden är hon ensam om när en omröstningsomgång återstår. Två spelare med tre "Ebbor" jagar henne, en av dem är AIK-målvakten Cecilia Andersson.

Sara Andersson

En helt naturlig fråga till Sara från aik.se´s utsände blir därför: - Varför blev du back?

- Det började egentligen under en uppvisningsmatch utanför Stockholm ett lag hopplockat från olika AIK-årgångar. Jag sade till vår coach att det skulle vara festligt att spela back. Gör det då, blev svaret. Det gick bra och kändes väldigt trevligt.

Nåja, men enligt planerna skulle Sara inte seriespela i backlinjen i år. Efter försäsongen och några inledande seriematcher fanns det på grund av skador inte många ordinarie backar kvar, om man säger så.

- Inför bortamötet mot Vasalund ringde tränaren Christer Söderberg upp mig på matchdagen och ett samtal vid den tidpunkten kan betyda att man inte får spela. Shit, tänkte jag, ska jag bänkas. Inte så, Christer sade efter några inledningsfraser kort och gott: I kväll spelar du mittback. Och på den vägen är det.

Nog var det en annorlunda och helt nykomponerad backlinje som ställde upp mot Vasalund: Lisen Åkerlund, Sara Andersson, Ylva Odemark och Emilia Reimer.

- Jag minns att Lisen (i vanliga fall mf/f precis som Sara) och jag tittade på varann och sade: Vad ska dom tro på läktaren? Och vad ska Vasalundspelarna tro?, fortsätter Sara. Själv kände jag mig trygg - jag hade ju Christers förtroende. Och vi "reservbackar" klarade oss riktigt bra - seger med 3 - 1. Efter en godkänd förstamatch för min del har det bara gått bättre och bättre, tycker jag.

Sara Andersson tillhör den typ av fotbollspelare som ger allt och gärna lite till under matcherna. Det är ytterst sällan, ja, knappast en enda gång, som vi läktarcoacher fällt negativa omdömen om henne. OM de skett, ja då har Sara med all sannolikhet varit lite sjuk eller möjligen halvskadad…

- Jag hatar att förlora, fortsätter Sara. Allt i livet är för mig en tävling, det gäller matcher som träning eller t o m matlagning därhemma. Personligen kan jag inte acceptera om någon känner sig nöjd efter en sådan bottenmatch vi gjorde mot Eskilstuna i söndags (2 - 2). Det var hemskt att vi inte ens kom i närheten av det spel vi vet att vi kan spela. OK, vi "klarade" oavgjort och förlustnollan sprack inte. Att resonera så duger inte för mig. Jag vet också att en sådan dålig inställning inte kommer att prägla oss under säsongens sista match i serien och på Skytteholm mot Östersund nu på söndag.

Sara Andersson laddar för skott

- Att det gått så pass hyfsat för mig beror på att jag sluppit undan skador. När det inte finns några krämpor är det betydligt lättare att ge järnet på träning och i tävling.

- Man det absolut viktigaste i år är LAGET AIK. Alla har jobbat för lagets bästa, harmonin är på topp och jag har inte sett till några sura miner. Spelarna på plan och på bänken, de för dagen utanför laget inklusive alla långtidsskadade har på olika sätt bidragit till framgången med synpunkter, konstruktiv kritik och glada tillrop. Det är mycket därför som 2004 blev AIK:s år.

Tredje säsongen för dig - tredje gången gillt!

- Så är det, menar Sara. Målsättningen under mina år i AIK har ju varit serieseger och allsvenskt spel. Men vi har alltid gått på minor. I år lyckades det för vi har slitit tillsammans för att gå upp, detta är inga enskilda spelares verk. Det är det fina kollektivet som står som seriesegrare!

Seriesegern grejade ni uppe i Umeå mot det enda lag som i slutändan kunde hota det allsvenska avancemanget.

- Det kändes stort att göra det med en 3-1-seger just där. Då blir det liksom inget snack om saken. När det var fem minuter kvar började vi smågrina av glädje, min backkollega Maria Moustakakis och jag. Men vi fick snabbt torka oss i ögonvrårna när Umeå inledde en sista offensiv. Sedan dröjde det ju inte många minuter innan det var dags att segergråta igen!

Nästa år spelar Sara Andersson från Örebro i Allsvenskan.

- Det ska bli så underbart roligt - inte minst när vi diskuterar målsättningen för 2005 någon gång i januari. På vilken nivå vill vi lägga ribban? Kan vi behålla årets AIK-anda och krydda den förståndigt med några nypor spetskompetens, ja då kan vi KANSKE få det jobbigt mot lag som Umeå, Djurgården/Älvsjö och Malmö FF, slutar Sara med ett brett leende.

Loa Andersson
[041014]

Fotnot: Ebba = En utmärkelse uppkallad efter svensk damfotbolls urmoder - Ebba Andersson från Öxabäck. En jury granskar spelare från Allsvenskan, Norr- och Söderettan och utdelar "Ebbor" vid några tillfällen till de mest värdefulla/bästa spelarna i varje serie.