Örgryte besegrade oss med 3-0 (2-0) inför tomma Råsundaläktare. Ett tomt fotbollsstadion är en ödslig plats, även med tjugotvå spelare på planen. Det som hörs är spelarnas rop. De hörs och de ekar
I en halvtimme var det match. En öppen, oviss match. Efter en kvart tvingades Håkan Svensson göra en trippelräddning. Han gjorde det bra, men det kändes illavarslande att ÖIS fick tre chanser utan att vi kunde rensa undan. Även vi skapade några halvchanser, men som tidigare under säsongen hade vi svårt att komma till avslut, att skapa öppningarna och vågade inte heller ta skott. Det blev oftast någon passning för mycket. Arash Talebinejad var den som var närmast och han var också inbladad i nästan alla de halvchanser vi skapade.
I 32:a minuten hände det som inte fick hända. Paulinho blir stående fri och omarkerad vid en hörna och nickar bollen i mål. I AIK sprider sig paniken. Det hittills ändå samlade spelet upphör och allt fler börjar försöka fixa det på egen hand. Den oro som man tidigare så ofta sett i spelet och det bristande självförtroende som man åtminstone anat tar över. Det blir inte bättre av att Paulinho sju minuter senare gör om sin bedrift. 0-2 kommer sedan en ensam Paulinho frispelats i vårt straffområde och lugnt lagt in bollen.
Matchen var slut. I fortsättningen handlade det mera om att hålla siffrorna nere. Ett par minuter efter pausen får Krister Nordin sitt andra gula kort och avslutar därmed ett långt och i stort lyckosamt allsvenskt spel i AIK. Tomma läktare och rött kort. Vi hade nog alla önskat Krille en bättre avslutning.
Efter utvisningen gåt vi ner på en trebackslinje. Och visst kändes det rätt, det var bara offensiva insatser som gällde, målskillnaden var betydelselös. Några lägen skapade vi och vi försökte faktiskt, men Örgryte utnyttjade skickligt de fria ytor som fanns och stoppade oss tämligen bekymmersfritt. Och Paulinho var kvar och får återigen en boll, fri i vårt straffområde. 0-3.
Örgryte säkrade minst en kvalplats. Vi tvangs ta en plats i superettan nästa säsong. Ska man vara ärlig, var vi inte nära något annat utom under den första, för bägge lagen, nervösa halvtimmen. Sen räckte vi inte till, eller trodde inte själva på att det skulle kunna gå.
Det var en tung match och en tung dag. Fyra segrar under ett helt seriespel ger dock ett sant och avslöjande svar: vi räckte inte till. En spelare gjorde tre gånger under denna enda match, det jag bara kan minnas att vi gjort totalt två gånger under hela säsongen. Skapa ett målgivande friläge i motståndarens straffområde.
Det är för tidigt och för tungt att göra en sammanfattning av säsongen nu. Tid och distans brukar ge en viss klarsyn. Det man kan hoppas på nu att vi tar ett värdigt tillfälligt avsked från allsvenskan i Trelleborg om en knapp vecka. Matchen är betydelselös ur placeringssynpunkt, men den är första matchen på väg tillbaka!
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
AIK Gult kort till 
ÖIS 0-1 Mål 
Slut på Första halvlek/perioden
AIK Rött kort till 
