AIK kom till spel med samma uppställning som i veckan i Europa League-kvalet sånär som på att Per Karlsson gick in i startelvan istället för Helgi Daníelsson. Intentionen inför matchen, berättade Andreas Alm efter matchen, var att få till en fysiskt tuff tillställning med mycket närkamper, och den planen får sägas genomfördes väl av AIK. Inledningsvis i matchen kopplade man ett visst grepp om tillställningen och skapade några chanser i inledningen, om än inte några riktigt heta. Gästande Åtvidaberg och sin sida skapade en farlighet på ett inlägg efter knappt åtta minuter där ett par spelare fanns ganska omarkerade vid bortre stolpen, men nickavslutet kunde Ivan Turina fånga upp ganska bekvämt. Fem minuter senare skapade AIK nästa chans, en bra frisparksvariant gick mot Nisse Johansson vid första stolpen som nickade bollen bakåt in i straffområdet där Lalawélé Atakora hittade ett bra skottläge, men fick för mycket fot under bollen och skottet gick högt över.
Den första halvleken var även fortsatt ganska chansrik, framför allt då för hemmalaget, som noterades för 17 avslut i matchen, om än bara fyra på mål. Framför allt var man ständigt vassa på hörnor, vilka slogs med ständigt god kvalitet av Robert Åhman Persson och Daniel Gustavsson. Exempelvis i den 25:e minuten när Daniel Gustavssons väl slagna hörna nickskarvades i mitten av straffområdet mot Nils-Eric Johansson som fanns placerad vid den bortre, trots ganska svag markering lyckades dock inte vänsterbacken få till det önskade avslutet utan bollen gick utanför målet. Därefter skapade Åtvidaberg några hyfsade chanser, bland annat ett par bra frisparkslägen från skottsektorn, vilket man fick uppemot halvdussinet under matchen utan att lyckas förvalta dem särskilt väl. Den enda som vart direkt farlig var ett enkelt hederligt skott från vänsterläge i den 35:e minuten, som gick tätt över Ivan Turinas ribba.
I den 43:e minuten skulle så AIK, efter en period i matchen där man skapat en del bra chanser, ta ledningen just efter en hörna. Robert Åhman Persson lyfte med precision in bollen, Per Karlsson nickskarvade och likt en måltjuv kastade sig Lorentzson fram och stötte in 1-0 via en chanslös ÅFF-back på mållinjen, ett mål som efter matchen fick AIK-tränaren Andreas Alm att hylla publiken, idag 9 231 åskådare, som han menade nästan "sjunger in bollen i mål" framför den norra läktaren. I slutsekunderna av halvleken fick Åtvidaberg ännu en bra målchans på frispark i skottläge, men ett utsträckt AIK-ben i muren avstyrde den chansen. Den andra halvleken inleddes av AIK i ett ganska lågt tempo, och istället kunde Åtvidaberg skapa några chanser, bland annat ännu en frispark, som sköts över, samt ett skott från Amir Suljic som inte blev särskilt farligt.
AIK försökte några gånger om i halvleken att lyfta laget och åstadkomma ett andra mål, men generellt spelade man defensivt inriktat och gav mer av initiativet och bollinnehavet till gästerna jämfört med den första halvleken, men utan att släppa till nästan några målchanser alls. En bra chans ÅFF skapade var på en spelvändning i den 63:e minuten vilken slutade med ett lågt inspel som bröts skickligt av Nicklas Backman. Annars var det mest AIK som skapade farliga chanser, Lalawélé Atakora hade ett bra skott mot första stolpen i den 66:e minuten, och fem minuter senare fick Celso Borges ett jätteläge på en ny fin Åhman Persson-hörna, men trots något bristfällig markering fick Borges inte nicken på mål. I matchens slutskede bytte AIK in unge anfallaren Christian Kouakou som skapade sig ett par bra lägen att öka på ledningen, men båda Kouakous lägen avslutade han tätt utanför ÅFF-målvaktens Gustav Janssons stolpar. AIK vinner matchen, man gör det tämligen rättvist, vilket innebär fjärde raka segern på hemmaplan i Allsvenskan.
Text: Jonathan Bjuggren
|