Sunday 19 May 1940, kl 13:30 AIK - IK Brage 1-0 (0-0) Råsunda Fotbollstadion, Solna
Visa matchrapport
Seger mot Brage i sjätte försöket
I det sjätte försöket kunde AIK äntligen besegra Brage i Allsvenskan. 1-0 slutade matchen, målsiffror som hade varit större för AIK om inte Brages målvakt Cronkvist hade spelat fenomenalt. I och med segern säkrade AIK definitivt nytt allsvenskt kontrakt.
Bewe i Dagens Nyheter: "Vårens Råsundamatch mellan AIK och Brage höll vad den lovade, åtminstone om man ser uppgörelsen ur Stockholmssynpunkt. AIK lyckades i sitt sjätte försök att triumfera över dalapojkarna. Vinsten blev i knappaste laget - 1-0 -, men den var dock så pass välförtjänt att motståndarna själva erkände dess rättvisa. Slutsiffran 3-0 hade bättre svarat mot spelfördelning och målchanser. Men med den minsta lilla otur hade ena poängen kunnat gå världens väg. Publiken räknades för första gången i år i femsiffrigt tal – 10.199 – planen låg grön och saftig om än en smula hal efter det lätta vårregn som föll timmen före matchen.
För matchens positiva överraskning stod AIK-kedjan, vars nätta och effektiva spel före pausen dock neutraliserades av målvaktsfenomenet Cronkvist i Brageburen. Efter sidbytet fortsatte AIK sin press, som äntligen resulterade i 11:e minuten, då oförbrännelige Acke Nilsson snabbt lade fram en frispark till omarkerade Belin, som tog ned bollen med höger för att omedelbart därefter placera ett välriktat vänsterskott utom räckhåll för Bragemålvakten.
I andra halvlekens 31:a minut hängde Stockholmsvinsten på ett par centimeter. Nyström på vänsterkanten kom äntligen i läge, men skottet tog i stolpens insida. Domaren Jalmarsson hann dela ut en varning åt Åke Andersson då denne maskade vid en hörnuppläggning. AIK-yttern förklarade dock sitt sävliga gångsätt med att han var tröttkörd.
AIK gjorde utan tvivel sin bästa match för året. Sven Andersson satt för dagen på läktaren och Kjellström spelade bättre än vid något tidigare tillfälle i AIK. Han är kanske aningen för tung – 80 kg – och gräver ned sig för mycket, men låter sällan några chanser gå sig ur händerna. Högervingen var ypperlig. Åke Andersson har i sin nuvarande form ingen konkurrent som högerytter. Innerkamraten Belin går från klarhet till klarhet. Lille ”Skrattis” Jansson, den minste bland de små i anfallet, är en fotbollsbegåvning som dock har sin späda kropp emot sig. Han arbetade liksom Belin metodiskt även om orken tog slut sista kvarten."
Mr Jones i samma tidning: "En gång smekte AIK:s Åke Andersson ribban i ett praktskott på Råsunda i Bragematchen, två gånger tangerade Belin trävirket på utsidan, 5-6 prakträddningar svarade målvaktsfyndet Cronkvist för, ett par sumpningar och åtskilliga ”skott utanför” hörde till AIK:s pluskonto. Häremot noterade Brage summa 2 skott, ett i stolpens innerkant och ett närskott, båda så farliga att de mycket väl kunnat resultera. Annars hade Sjöberg bara några utrusningar att beställa. Men om Brage denna gången åkt hem med ena poängen, hade den nog måst betraktas som ganska oförtjänt. Vore man generös nog att tillerkänna Brage ett måls utdelning på de båda tillfällena, så skulle AIK haft 4. Och 4-1 hade bättre målat kampens gång än 1-0.
Man får gå tillbaka en bit i tiden för att hitta så bra AIK-spel som det vi i vår uppleva på Råsunda. Saken är väl främst den att laget självt hittat spelglädjen. Försvaret är starkt och jämnt. Man har svårt att tänka sig att den briljante backen Lundgren skall in i samlingen när han blir frisk. Vem skall stå över? Kindahl har ju gått fram anmärkningsvärt.
Kedjan går magnifikt. Och ändå saknas här ett yellon som ”Lillis” Persson. Däremot saknar åtminstone inte jag ”Garvis” Carlsson, den lille ”Skrattis” Jannson (ingen brist på smeknamn!) spelar faktiskt nyttigare om än litet vekt. Belin gör direkt intryck av att ha taktiskt förstånd. Och yttrarna Åke A och Lill-Acke gör ingen annan klubb efter just nu. Åke A är i bländande slag, men tyvärr behövs det mycket litet för att han skall slå över i ineffektivitet, han fick ett ryck också nu, dess bättre av kortare slag."