Till minne av Leif Holmberg

Plötsligt fanns han inte mer – söderkisen med det stora AIK-hjärtat. Den 25 mars 2003 bildades det AIK Golf Leif blev en del av i mars två år senare. Efter inträdet var det inte många möten och tävlingsarrangemang han missade. Med tiden lärde jag mig att utlandsresorna med hustrun Anna-Lena var viktiga och viss hänsyn till detta togs när vi planerade våra aktiviteter. Det gick givetvis inte alltid att parera och då ville Leif snabbt bli uppdaterad på vad som hänt under hans frånvaro.

Leif pratade om men tänkte desto mer på - tror jag - återväxt och hur att säkra golfsektionens framtid. Han kallade det för plattform utifrån vilken AIK Golf skulle utvecklas. Han kände starkt för de unga – de som en dag skulle ta över och vidareutveckla vår verksamhet. På alla tänkbara sätt stöttade han de initiativ som togs för att komma igång med ett bra ungdomsarbete. Flera gånger medverkade han på AIK fotbollens dag där han tillsammans med våra instruktörer och elitspelare visade upp golfen och AIK Golf för många intresserade AIK ungdomar. Leif och instruktörerna fanns även på plats när vi hyrde in oss på golfbanor i Solna Kommun för att ge våra unga en möjlighet att prova på golf.

Men Leif ansåg denna ”plattform” för svag och osäker. Han menade att utvecklingen och säkerställandet av ett bra ungdomsarbete fanns i en egen anläggning. Hösten 2010 blev drömmen verklighet när han köpte gamla Södertälje Golfklubbs golfbana vid sjön Måsnaren i utkanten av centrala Södertälje. Här fanns nu möjligheterna till att utveckla verksamheten och att bygga från grunden. Vi hann precis komma igång innan Leif den 21 januari i år sjönk ihop i snön ute på Måsnaryd Golf. Ambulansen var där inom en kvart men hans liv gick inte att rädda. Så sent som den 20 januari hade vi styrelsemöte i Golfalliansen och efter mötet åt Leif och jag ärtsoppa och pannkakor med sylt och grädde. Vi hann prata en hel del om mycket under denna korta stund och visst känner jag att vi har arv att förvalta.

Leif begravdes den 24 februari i Högalidskyrkan på Södermalm och han skulle blivit 74 år den 12 april. Från begravningsakten där musikvalet kändes noga utvalt och mycket Leif tar jag särskilt med mig orden i Cornelis Vreeswijks sommarsång – när vi dansar en stund på jorden och refrängens slutord glädje och sorg, hydda och borg.

På bilden ovan ses Leif med Lisa Westman som stöttade Leif i ungdomsverksamheten.

Karsten Landin