|
Startsida
Ishockey
Säsongen 2009-10
Matcher
Matchrapport
 |
Söndag 4 april 2010, kl 16.00
AIK-Leksands IF
2-3 (1-1, 0-1, 1-1)
Hovet
Kval till Elitserien, match 7 |
 |
Ny tung hemmaförlust efter sent avgörande
För tredje gången av fyra möjliga föll AIK på Hovet efter sent avgörande. Leksand vann med 3-2 efter segermål med 1.10 kvar av tredjeperioden. AIK är
därmed fyra i kvalserien, fyra poäng efter tvåan Rögle.
 |
Det var Leksand som var närmast ledningen i den första perioden, kollosalt nära till och med. Pucken dumpades in och efter en målvaktsretur studsade och vobblade trissan innan den slutligen bjöd till dans på mållinjen. Till sist kunde Fredrik Holmgren lägga sin stora vante över och avvärja vidare farligheter. Men det syntes omedelbart att AIK var laddat inför uppgiften. Mikael Österberg bjöd på en ordentlig tackling innan Tobias Ericson fångade upp pucken i höjd med egen målvakt, susade förbi ett par leksingar innan han avlossade ett dragskott strax efter att ha passerat blålinjen. 1-0 till AIK. Hovet gungade och hoppet var tänt.
Leksand höll på att replikera omedelbart efter en fin pass av Tony Virta till Tomas Kollar som inte lyckades överlista Holmgren i den sista dragningen. Men bara en halvminut senare kom kvitteringen. Daniel Hermansson slängde iväg en puck på måfå som letade sig in med liten marginal vid Fredrik Holmgrens högra stolpe. 1-1.
Leksands Jean-luc Grand Pierre gjorde sig sedan skyldig till vad som närmast såg ut som ett överfall, då han efter att ha accelererat ett par skär trycker sin klubba över nacken på Patrik Bergström. Domaren signalerade för två minuters utvisning, vilket leksingen nog i efterhand ska vara tacksam över. Det efterkommande spelet i numerärt överläge för AIK var bra, mycket tack vare tvillingarna Ahlströms finurliga kombinationsspel. De tycks hitta varandra i alla lägen. Men något mål blev det inte den gången.
Den andra rundan var till fullo AIK: s. Man tryckte ner Leksand i anfall efter anfall. Med en enorm glöd och vilja bet man sig fast i anfallszonen på ett imponerande vis. Återigen var det tvillingarna Ahlström tillsammans med Lucas Lawson som hade bäst snurr. Även förstakedjan med Ryno, Sandberg och Bång var giftiga och tunga att möta ikväll. David Engblom var nära att ge AIK ledningen, men skottet såg ut att bli något mellanting mellan just ett skott och en pass till en helt friställd Dick Tärnström vid andra stolpen och chansen rann ut i sanden. AIK fortsatte sedan med att trycka ner Leksand och hade ett bra powerplay då Tony Virta i Leksand satt utvisad. Närmast att ge AIK ledningen den gången var Jonas Westerling, men pucken ville bara inte in. Den nyss nämnda Tony Virta kunde istället kort därpå ge bortalaget ledningen efter att ha avlossat skott från blålinjen. En skymd Fredrik Holmström kunde inte annat än att konstatera faktum, 1-2. Naturligtvis oerhört tungt då AIK hade i stort sett allt av spelet i mellanrundan.
I den avslutande perioden såg AIK ut att ha tappat lite av sin aggression medan Leksand verkade ha återfunnit sin. AIK får relativt tidigt en chans i spel fem mot fyra, men trenden höll i sig och Joakim Ericson i bortakassen spelade fortsatt stabilt.
Även domaren kom att hamna i centrum denna eftermiddag. Upprinnelsen till detta var Victor Ahlström klockrena brytning då en leksandsforward kom i en kontring på högerkanten. Domaren, som stod någon meter ifrån händelsen valde att visa ut AIK: aren för en tripping.
Men AIK försvarade sig skickligt i det numerära underläget. Tiden gick fort nu, och skulle ett mål komma var det snart dags. Ungefär så tycktes även David Engblom ha resonerat när han på en retur tråcklade in kvitteringen till 2-2. Joakim Ericson trodde själv att han hade pucken i sin ägo och det hela såg närmast lustigt ut.
AIK fick en ytterligare chans i powerplay efter en puck-out av Leksand, men istället var det Jusi Pesonen i Leksand som med 1:10 kvar av matchen kunde avgöra efter att ha lurat ner två AIK-backar på isen. Det var grymt och inte på något sätt rättvist. Men sådan är hockeyn ibland och för AIK gäller det bara att se framåt. Glädjande denna påskdag var att Hovet var välfyllt och att AIK spelade en mycket bra hockey.
Text: Thomas Karlén
Foto: Magnus Neck
[100404]

| |
| Fakta |
| Resultat | 2-3 (1-1, 0-1, 1-1) |
| Skott | 31-26 (9-8, 13-8, 9-10) |
| Publik | 7 023 på Hovet |
|
| Domare | Wolmer Edqvist |
| Domare | Thomas Forsström |
| Linjedomare | Björn Wettergren |
| Linjedomare | Jimmy Dahmén |
| |
| Händelseförlopp |
| Första perioden |
| 06:14 | 1-0 Tobias Ericsson (Fredrik Carlsson) |
| 08:41 | 1-1 Daniel hermansson (Eric Johansson, Kimmo Lotvonen) |
| 09:04 | AIK: Dick Tärnström, 2 min, hooking |
| 12:49 | LIF: Jean-Luc Grand-Pierre, 2 min, charging |
| 19:30 | LIF: Antti Hulkkonen, 2 min, roughing |
| 19:30 | AIK: Tobias Ericsson, 2 min, roughing |
| 19:30 | AIK: David Engblom, 2 min, interference |
| Andra perioden |
| 22:13 | AIK: Dick Tärnström, 2 min, hooking |
| 28:52 | LIF: Tony Virta, 2 min, tripping |
| 31:58 | 1-2 Tony Virta (Tomas Kollar, Pelle Prestberg) |
| 36:05 | LIF: Jean-Luc Grand-Pierre, 2 min, holding |
| 36:42 | AIK: Jonas Liwing, 2 min, roughing |
| 36:42 | LIF: Kimmo Lotvonen, 2 min, holding |
| Tredje perioden |
| 45:27 | LIF: Thomas Rhodin, 2 min, puck out of border |
| 46:38 | AIK: Victor Ahlström, 2 min, tripping |
| 51:18 | 2-2 David Engblom (Tobias Ericsson, Dick Tärnström) |
| 54:11 | LIF: Kimmo Lotvonen, 2 min, puck out of border |
| 58:50 | 2-3 Jussi Pesonen (Thomas Rhodin) |
| | |
| I båset |
| Roger Melin | Tränare |
| Rikard Franzén | Assisterande tränare |
| Stefan Persson | Målvaktstränare |
| Jonas Möller | Fystränare |
| Ambjörn Åslund | Materialförvaltare |
| Team Fysiq | Naprapat |
|
Spalterna anger för
målvakter: U=Utvisningsminuter. R/S=Räddningar/Skott. RP=Räddningsprocent.
övriga spelare: MP=Mål+målgivande passningar. U=Utvisningsminuter. S=Skott. PM=Plus-/minusstatistik. Tek=Vunna-förlorade tekningar.
Spelarna står uppställda enligt; vänsterback, högerback, vänsterforward, centerforward och högerforward. |
| Övrigt |
| Spelade ej: Andreas Jungbeck, Filip Olsson, Fredric Korduner, Christopher Heino-Lindberg, Joakim Strandberg |
|