AIK besegrade Sleipner ute på Råsunda IP (föregångaren till Råsunda Fotbollstadion). Det var mästerskapstävlingar i friidrott på Stadion så AIK fick förlägga sin match ute i Solna som dock kunde visa upp huvudstadens bästa gräsplan.
Idrottsbladets rapport löd så här:
"AIK hade tur i lottningen och fick vind och sol med sig. Efter 5 minuter spelade Pära bollen ned mot mål, vrickade i rättan tid över den till Palm, som gjorde dagens första mål. Sleipnerspelarna föreföll överraskade men höllo god min och arbetade bra för utjämning. Halvtiden blev dock avgjort AIK:s som hade de flesta och farligaste sakerna i anfallsväg att uppvisa. Bl a hade Kock ett par bra skott, som dock "Jana" inte hade stort besvär med att fånga. Placeringen var nämligen inte så värst listig. 2-0 blev det en smula apropos. Kaufeldt höll på och trasslade ute på plan men plötsligt och oväntat skickade han av en lång, hård trevare mot mål. Den gick in. Sleipnerspelarna sågo ännu mera överraskade ut. Halvtid ingick med 2-0 till AIK.
Andra halvtid blev livligare. AIK tog från början initiativet och Svedberg hade en vacker boll i plankan, varpå Jana vackert räddade Palms skruvade returboll. Det blev också 3-0. Svedberg skickade fram en hög lyra, som Palm i ryslig offisde tog hand om. Första skottet parerade Jana, men returen slog Palm in i mål. Det började emellertid bli livligare på planen och Sleipner hade flera anfall. Vid ett av dessa slog reservhögeryttern Sven Jansson in ett mellanting mellan en passning och skott. Hiller kastade sig långsamt och makigt - och puttade in bollen i eget mål! Hillers nervositet tilltog och en lätt boll missade han till hörna. Det blev klungspel och Keller var visst framme med det långa benet. Hiller hade tassarna också på den bollen men släppte den. Efter detta kan man anteckna sumpade målchanser från båda hållen halvleken ut. AIK och Kock hade bra tillfällen till mer mål. Från Sleipners sida sköttes målsumpningen om av h y Jansson och h i Blomgren.
Råsunda planen, Stockholms utan jämförelse bästa fotbollsplan låg i sin mest praktfulla saftiga högsommargrönska, nyklippt och prydlig i middags, färdig pyntad och putsad för att taga emot AIK:s och Sleipners dobbeskodda läderkuleriddare. Ty den stiliga fotbollsanläggningen skulle uppleva sin första stora fotbolldag för året, ja nästan på flera år, ty planen har ju legat där halvt förgäten ute i förstadssamhället, då man tvekat lägga några matcher dit på grund av spårvagnsresan, som dock inte drar mer än en kvart från Odenplan. Men Råsunda hade en stor dag i dag. 3,800 åskådare hade trotsat det vackra vädrets onekliga frestelser till landsvistelse, vidare mästerskapstävlingar på Stadion för att i stället plocka upp sig på den vitmenade råsundaläktaren eller rentav slå sig ned uppe i skogsbacken, där vaktmäster Jonsson dagen till ära hade låst in sina i vardagslag betande får."
Så lockade man folk till Råsunda - utan att få pilsern i vrångstrupen
Matchen spelades alltså på Råsunda IP, belägen på samma plats där Råsunda Fotbollstadion senare skulle byggas. 1924 tyckte många stockholmare att Råsunda var "långt ute på landet" och Idrottsbladet skrev dagarna före matchen följande text för att locka fotbollsintresserade till matchen.
"Om söndag blir det verkligen "hemma" då matchen går på AIK:s träningskvarter, Råsunda. Den fotbollsugne stockholmaren behöver inte bli utan sin vanliga läderkuleranson för det, ty Råsunda ligger verkligen inte så förbålt långt ute på "landet", som de flesta verkligen tycks ha för sig. Man kan tvärtom förflytta sig dit ut ganska snabbt. En buss för en på några minuter från Norra bantorget till Huvudsta, varifrån man lätt och ledigt traskar till Råsunda på 5 minuter utan att få andan i halsen och pilsnern i vrångstrupen. Gynnar man hellre Stockholms Spårvägar gå extravagnar av linje 15 från Odenplan. Biljettpriserna därute äro också humana: 2 och 1 kr."
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
AIK 1-0 Spelmål 
Slut på första halvlek
AIK Ribba 