Regerande Svenska mästarna AIK ställdes i 2010 års allsvenska premiär mot nykomlingen Mjällby AIF, i en allmänt ganska tråkig fotbollsmatch på ett svårspelat underlag inför 17 111 åskådare på Råsunda. Bäst i hemmalaget var, enligt undertecknad, Walid Atta och Kenny Pavey, och AIK:s tränare Mikael Stahre var efter matchen betydligt mer nöjd med försvarsspelet än med anfallsspelet.
AIK var naturligtvis jättefavoriter på förhand att vinna matchen, men redan tidigt i matchen märktes det att det skulle bli tufft. Mjällby spelade med tillbakadragna utgångspositioner och satsade på sporadiska kontringsförsök som främsta anfallstaktik. I den första halvleken vart det dock inte många nämnvärda anfallsförsök alls, vilket statistiken 1-2 i avslut i första halvlek visar tydligt. Och konstant i takt med att minuterna gick blev Råsundas ”gräsmatta” mer och mer sliten, och liknade här och var mest en åker.
I den andra halvleken inledde gästerna från Blekinge bäst, och skapade de farligaste målchanserna. Efter drygt 52 minuters spel fick Mostapha El Kabir chansen på nick efter ett fint vänsterinlägg, men avslutet gick över. När klockan stod på knappt 60 minuter fick Marcus Ekenberg matchens bästa chans efter att löpt sig fri i ett mycket misstänkt offsideläge, men Ekenberg avslutade under Maanoja, men utanför den högra stolpen. I den 68:e minuten fick Bojan Djordjic AIK:s bästa chans att ta ledningen, när han fick skottläge på en liggande boll i straffområdet, men även Djordjics avslut gick utanför målburen.
Matchens sista målchans fick Mjällbys Marcus Ekenberg med drygt två minuter kvar av ordinarie matchtid, men återigen gick avslutet utanför, och matchen slutade alltså mållöst. Efter matchen var AIK-tränaren Mikael Stahre överlag missnöjd med sitt lags insats, men tyckte ändå att försvarsinsatsen var godkänd. Han var även imponerad av nykomlingarnas disciplinerade och genomtänkta spel.