Domaren gav, Daniel Örlund tog.
Jo det är poäng det handlar om! Domaren skänkte Gefle en poäng i matchens absoluta slutskede, då han inte vågade blåsa straff vid en uppenbar fällning av Wilton Figueiredo i straffområdet.
Daniel Örlund tog en möjlig trepoängare från gästerna då han några minuter före slutet efter ett fint hopp och en halvt omöjlig skruv på kroppen lyckades enhandsrädda ett skott till hörna. Så nära var det för bägge lagen i slutet!
Annars var det på många sätt en lite konstig match. AIK dominerade bollinnehavet stort, framför allt i den första halvleken. Ändå kom vi bara till ett avslut mer än Gefle!
Publiktrycket var stort och mäktigt långt innan avspark. Nästan 24.000 åskådare och ändå såg det ut som om det var fler än så! Att det stora intresset, och jublet, kom att riktas mot Johan Mjällby vid hans tävlingscomeback för AIK förvånar nog ingen.
AIK tog grepp om matchen ganska omgående. Men det är mest på mittplanen det syns. Gefle visar mycket tydligt att man inte tänker ta några risker eller lämna onödiga luckor. De satsar helt klart på ett kontringsspel, som vid flera tillfällen under matchen skapar rejäla problem för de svartgula. Framförallt har vi svårt att ta hand om Makondele och det kommer också att vara han som ligger bakom gästrikarnas bägge mål.
Trots bolldominansen är AIK:s spel ganska trevande och osäkert under den första halvtimmen. Spelarna vill och försöker, men har svårt att komma från mitten. Det gör att man ofta väljer långa bollar upp mot Gefles straffområde, som bara undantagsvis når de våra. Under tiden passar Makondele på att serva Daniel Ytterbom till Gefles ledningsmål efter en kvarts spel. Kvitteringsmålet, en kvart därefter, kommer sedan vårt klart farligaste anfallsvapen för dagen, Bernt Hulsker, efter ett par dragningar kommit in i straffområdet och skapat ett avslutsläge och därefter fälls. Straffsparksspecialisten Markus Jonsson sätter den givna straffen med trygg säkerhet. Märkligt nog kom 0-1 officiellt 15.12 in i matchen och kvitteringen 15.12 efter ledningsmålet! Denna matematiska precision kunde lagen inte upprätthålla i fortsättningen.
Nästa mål skulle dröja till den andra halvlekens fjärde minut och då är det åter Hulsker, som svarar för förarbetet efter en pass från Dulee Johnson. Hulsker slår ut bollen till Mats Rubarth, som först fintar ett skott men sen fortsätter in mot mål, varefter skottet kommer. Skottet är inte särskilt bra, men Hugosson i Geflemålet blir lite lurad och släpper retur, som Hulsker störtar fram på och kan enkelt lägga in bollen.
Tolv minuter efter vårt ledningsmål tappar vi bollen efter en offensiv hörna. Bollen slås till Makondele, som springer med den hela vägen upp mot vårt straffområde, där han slår en genomskärare till Kristen Viikmäe, som bara har att placera in bollen i mål.
Sedan fortsätter matchen med mycket bollinnehav för AIK, men Gefle skapar de två vassaste chanserna, bland annat den som Örlund gör sin lysande enhandsräddning på.
På tilläggstid kröner sedan den tämligen inkonsekvente domaren sin insats med att lyckas missa fällningen av Wilton i straffområdet.
Vilka slutsatser kan man dra? Ja, inte många, ännu. Spelarna ville och försökte, de huvudsakliga bristerna fanns i samarbetet och samspelet. Det kändes som att kombinationen Nicklas Carlsson och Johan Mjällby inte riktigt fungerade, kanske är de för lika i spelsätt och inställning. Mats Rubarth hade en ganska tung eftermiddag och såg emellanåt både lite vilsen och ointresserad ut. Ytterbackarna gjorde det de skulle på ett bra sätt, trots att Markus Jonsson hade stora problem med Makondele. Hans och Rubarths samarbete var dock nästan obefintligt, vilket gjorde att Jonsson inte gick med upp i offensiven förrän Kenny Pavey bytts in för Rubarth.
Kristian Haynes såg ovanligt och oväntat vilsen ut och hade sina bästa perioder i matchen när han sökte sig ner på mittfältet.
Derek Boateng och Dulee Johnson har en härlig bollbehandling och blick för spelet, men blev bägge emellanåt farligt nonchalanta eller lättsinniga. Dessutom har de en tydlig tendens att vilja spela bollen åtminstone en gång till varandra i varje spelvändning och detta kommer naturligtvis våra motståndare att veta redan efter ett par serieomgångar och då kan det bli farligt.
Det här var årets första tävlingsmatch och som sådan får den ändå godkänt. Spelet och spelsystemet såg klart mer stabilt ut idag än i premiären förra året. Vi är inte riktigt framme där vi ska ännu, men den bristen torde vi dela med ett antal andra konkurrenter. Framför allt måste vi hitta en bättre balans i spelet, så det inte blir en lättläst dominans för mittmittfält och vänsterkant. Många spelbara ytor lämnades nästan orörda i denna premiärmatch.
Fast - finns det något så otåligt som poängsugna fotbollsfans?
Text: Bappe Bjuggren
|
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
GIF 0-1 Spelmål 
AIK Gult kort till 
Slut på Första halvlek/perioden
