Efter 567 minuter tvangs så Daniel Örlund slåppa in ett mål och exekutor blev Pär Cederqvist i Öster. Att det blev just han var kanske inte så konstigt, men det kändes inte heller rättvist att det kom i just den här matchen.
AIK startade matchen klart bäst med ett tempostarkt och rörligt spel och hade många och långa anfall. Tyvärr hade vi dock svårt att både skapa och förvalta riktiga avslutstillfällen. Öster satsade främst på kontringar genom långa bollar på Pär Cederqvist och John Pelu och bägge dessa ställde emellanåt till med en del bekymmer för vårt försvar.
Vår farligaste chans kom efter en kvarts spel, då Göran Marklund nickade ett bra inlägg strax utanför stolpen.
Det var faktiskt Cederkvist som fick matchens första riktigt farliga målchans, när han kom ensam mot Daniel Örlund, som lyckades styra undan bollen från mål och ut längs kortlinjen till en AIK:are, som kunde rensa undan.
I den 36:e minuten får en Österspelare bort bollen med armen, vilket vare sig domare eller linjeman tycks se. Öster skulle under matchen göra om detta två gånger till, dock utanför straffområdet, utan reaktion från domaren!
Daniel Hoch fick i Kristian Haynes frånvaro slå några hörnor av bra klass under den första halvleken. Vid ett par av dem blev det oroligt i Östers straffområde, men ingen AIK:are lyckades sätta en avgörande fot på bollen.
Arash Talebinejad skapade vid ett par-tre tillfällen bra chanser med härliga finter och bra bollbehandling, men Österförsvaret gav oss aldrig det utrymme som behövs för skott.
Efter halvtidspausen kommer Derek Boateng in i stället för Daniel Hoch och Arash flyttar upp i en mer offensiv position.
Efter drygt tre minuters spel tog vi så ledningen. Boateng startade ett anfall, gjorde ett par dragningar och slog sen en brant, fräck boll ut på högerkanten mot Göran Marklund, som sprang några meter, tittade upp och slog en lyra mot mål, där Mats Rubarth kom farande och satte huvudet till, 1-0.
Det kändes som att nu lossnar det. Och spelmässigt blev det så. Marklund spelar sedan fram Arash till ett friläge några minuter senare men Arash kommer tyvärr alltför nära Stringheim i Östermålet, så något mål blir det inte.
Efter en timmes spel får Öster en högerhörna som slås in i straffområdet och där finns förstås Cederqvist, som också lyckas få in bollen. 1-1.
Resten av matchen ägnar sig Öster främst åt att rädda den poäng de har. Och de gör det framgångsrikt. Det närmaste vi kommer ett segermål är vid en enkel bakåtpass från en Österförsvarare till Stringheim. Målvakten lyckas missa en enkel fotstoppning, bollen rullar förbi, dessvärre så långsamt att Stringheim hinner rusa ikapp den strax före mållinjen och sparka den över kortlinjen bortom målet. Varken domaren eller linjemannen ser någonting och den självklara hörnan blir ingenting!
Det fanns väl de som undrade om huvuddomaren vanligen dömde bandy, där ju handstoppningar är tillåtna. Bandyn är ju stor i Karlstad. Och det känns inte helt tillfredsställande, när en av linjemännen knappt törs höja flaggan utan att ha klart för sig, vad domaren tänker döma.
Vi hade ytterligare en boll inne i Östermålet. Dock underkändes detta på grund av offside. Från vår plats var det svårt att säga om det var en riktig bedömning eller inte.
Öster har ett bra lag, som uppenbarligen dock är ojämt, men borde kunna vara med och slåss åtminstone om kvalplatsen.
Daniel Örlund fortsätter att övertyga i målet. Han är säker, trygg och lugn. Han har också en utomordentlig spelförståelse och bollkänsla och ska kunna vara en säker sista utpost i åtskilliga år.
Backlinjen gör en bra match. Kristoffer Arvhage är bra på den högerbacksplats, han egentligen inte vill ha. Framförallt hans krosspassningar är ofta helt superba. Han följde också med upp i anfallet bra vid några tillfällen.
Markus Karlsson missade några ganska enkla passningar, men är helt klart en blivande klippa på sin position. Det dröjde dock till den andra halvleken innan han kom med i det offensiva spelet.
Mittbackarna är ett säkert och samspelt lås. Det var roligt att se att Nirre Sandberg gjorde offensiva framstötar vid några tillfällen.
På mittfältet var Daniel Tjernström som vanligt outtröttlig. Han orkar hela tiden springa över hela planens längd och bredd, när det behövs och han lyckas också se, när det behövs.
Dennis Östlundh gör en gedigen insats, men lyckas dock inte få till några farliga skott eller avslut i den här matchen.
Mats Rubarth fortsätter att närma sig formen från 2003. Tidvis kan han försvinna lite ur matchen, men han är en stor oroskälla för alla motståndarförsvar.
Arash Talebinjad var vår för dagen genomgående bästa spelare. Hans finter och dragningar misslyckas ibland, men det var imponerande att se, hur snabbt han kommer igen då och själv återtar bollen. Det enda han inte lyckades med denna kväll var att komma till avslut och göra mål.
Daniel Hoch jobbar och springer, men får ut mindre än man förväntar sig av allt sitt slit.
Göran Marklund verkar vara på gång. Även han har dock svårt vid avlutningarna, men gjorde i alla fall ett par riktigt högklassiga inlägg och sliter också hårt matchen igenom.
Derek Boatengs inhopp var glädjande. Den här gången var han inte bara bollhållare med avsikt att vinna tid, utan arbetade framåt. Hans passningar och mjuka kroppsfinter hade kunnat ge mål vid ett par tillfällen, om vi haft lite mer kyla eller tur.
Gabriel Petrovic började lite trevande och nervöst(?) de första minuterna, men växte sedan och gjorde flera utomordentliga defensiva ingripanden och svarade för en tre-fyra utmärkta framspelningar. Han hade huvudsakligen ett defensivt ansvar men hann ändå med två avslut, varav ett på mål.
Rikard Norling var inte helt nöjd med vår första halvlek, sa han vid presskonferensen, men den andra var klart bättre. Han menade också att Öster var ett av de bättre lag vi mött. Östers tränare, Lasse Jacobsson, var helt nöjd med en poäng i årets kanske svåraste match och uttryckte också en försiktig beundran för AIK:s spel.
Vi tappade en placering och är nu tvåa i serien, men det hängde på knappa marginaler och i någon mån på domarbedömningar. Fyra, ja fem med Per Karlsson, skadade spelare märktes faktiskt mindre. Så bred är årets trupp och så bred behöver den vara!
Text: Bappe Bjuggren
|