För första gången i denna Allsvenska tog AIK poäng utanför Stockholmsregionen (om man där inkluderar Västerås). 1-0 borta mot IFK Malmö.
Idrottsbladet igen:
"AIK visade sig från sin fördelaktiga sida. Forwardskedjan var bäst men laget blev sedan svagare ju längre bakåt man granskade det. AIK:s stora överlägsenhet låg i passningarna, som i regel gjordes med betydligt större omsorg och precision än motståndarnas. Att likväl AIK:s kombinationsspel icke kunde fira några större triumfer berodde på Malmös halvbackar, vilka tacklade finfint, och på de båda backarna, som bröto grannt genom oberäkneliga rusher in i AIK:s anfallslinje. AIK:s goda yttrar höllos rätt väl i schack hela matchen ända till sista perioden på andra halvleken, då Johnsson var uttröttad och måste släppa Kock, och Lindström låg för högt uppe, så att Rune Bergström med snälltågsfart kunde dra upp bollen och skapa situationer. Forwardsspelet gick mest mellan AIK:s innermän.
Svagast i laget föreföll Hillerström vara. Han släppte visserligen icke in någon boll men han spelade betänkligt osäkert och fumligt när han blev ansatt. Dock räddade han ett givet mål genom att en kvart före full tid tippa Erikssons hårt skjutna boll över plankan. Det var en god prestation.
AIK förtjänade att vinna matchen och resultatet var rättvist med hänsyn till spelets fördelning. Det var ganska jämnt spel hela matchen men AIK hade de bättre chanserna, bl a två bollar i plankan. Det var en på det hela taget välspelad match, förd i högsta fart och med växlande situationer i var minut.
Det vinnande målet gjordes efter 40 min:s spel av Wahlberg på skalle efter en av Kocks farliga hörnor.
AIK hade telegrafiskt protesterat mot matchens förläggande till kl 6 e. m. men här nere råder det alldeles speciella förhållanden, som försvåra matcharrangemangen. Det är konkurrensen med trav- och kapplöpningarna på Jägersro. Och de dra publik från fotbollen. Vädret var dock mulet och den sista delen av matchen kom att gå i halvmörker."