Matchen inleddes i ett sprudlande tempo, AIK kopplade tidigt grepp om bollinnehavet och hittade anfallsvägar genom Häckens försvar. Efter bara drygt två minuter hade man vaskat fram en första hörna, som gick mot mitten av straffområdet där Celso Borges fanns placerad och nickade bollen på en försvarare på mållinjen, returen nådde Borges själv och han tryckte in 1-0 med pannan. Bara två minuter därpå var det dags igen. Borges spelade ut bollen på vänsterkanten där Viktor Lundberg hittat en yta. Lundberg slog ett perfekt lågt inlägg med utsidan av högern mot straffområdet där Robin Quaison mötte upp perfekt och skarvade in 2-0, men knappt hade 9 383 åskådare jublat färdigt förrän Häcken replikerade. Först sköt Kari Arkivou ett lurigt skott som Turina kunde styra undan, sedan kunde Waris Majeed, bara minuten efter det senaste målet, behärskat placera in 2-1 efter ett fint anfall.
Därefter satte sig matchbilden något efter den frenetiska inledningen. Båda lagen använde sig mycket av respektive vänsterkant i anfallsspelet, i AIK var Robin Quaison och Viktor Lundberg ständigt kreativa och i Häcken var Waris Majeed ett ständigt hot i djupled. Efter AIK:s inledande kontroll på matchen jämnades matchbilden ut och gick stundtals något över i göteborgarnas fördel i den första halvleken, framför allt var Häcken skickliga på att komma till avslut i sina anfall. AIK skapade ett par bra lägen efter fasta situationer, bland annat en nickskarv av Niklas Backman efter en frispark från Daniel Gustavsson. I slutminuterna av halvleken skapade Häcken några farliga chanser när Viktor Lundberg låg skadad i offensivt straffområde, men Ivan Turina växte ut till en jätte och stod i vägen för alla avslut.
Den andra halvleken inleddes i ett lågt tempo. Förväntade man sig bilden att Häcken skulle sätta fart och försöka lyfta spelet högre upp i planen fick man helt fel. Tempot överlag var lågt och halvleken igenom var i synnerhet Häcken tamt framåt. AIK spelade tålmodigt och kontrollerat och med klart mer skärpa framåt än gästerna. Defensivt för AIK:s del hade man några gånger problem med Häckens vassa kombinationsspel där som tidigare nämnts Waris Majeed är ett ständigt hot, men flera gånger klev Nisse Johansson in i mittförsvaret och gjorde fina brytningar i viktiga lägen.
En faktor som blev avgörande i den här matchen var något som AIK kritiserats en del för tidigare under säsongen: omställningsspelet. I den 57:e minuten vann Daniel Gustavsson boll mitt på egen planhalva, satte fart framåt med boll och släppte iväg en perfekt djupledsboll mot Celso Borges som undvek offsidefällan, rundade Christoffer Källqvist och något ur vinkel vände bort hemåtjobbande mittbacken Mohammed Ali Khan innan han behärskat rullade in 3-1, sitt andra mål för dagen.
Efter det gick luften ur matchen ganska mycket. Häcken försökte på olika sätt att få igång ett offensivt spel, men bollarna framåt i banan blev längre och längre och resulterade överlag i mindre och mindre, det var i stort sett bara Waris Majeeds löpstyrka som alls orsakade några problem. AIK i sin tur skapade några chanser för att öka på sin målskörd, inhoppande Lalawélé Atakora hade ett hyfsat distansskott som gick strax över, även Viktor Lundberg fick iväg en hyfsad träff i slutet av matchen. Men den bästa chansen kom på en spelvändning på stopptid där först Atakora och sedan Celso Borges fick utmärkta skottlägen efter att en annan inhoppare, "Crespo" Kamara, drivit upp bollen mot straffområdet.
De samlade intryck matchen lämnade var att AIK fortsatt är vassa på hemmaplan, detta var tredje raka hemmasegern efter fyra inledande oavgjorda, att brakförlusten i Malmö, förhoppningsvis, bara var ett olyckligt undantagsfall samt att försvarsspelet överlag såg stabilt ut igen.